Göteborgsposten – 30 september 1872, sida 1

— Ni får icke stanna här. Gå er väg, gå på ögonblicket! — Gå? men hvart skall jag väl taga vägen? — Till hospitalet. Ni finner en ambulans i Saverne. — Hvarför betrakten I mig så! hvad har jag väl i ansigtet? En spegel! låna mig en spegel! jag vill veta hvad jag har i ansigtet! Ingen ville eller kunde låna honom någon spegel. Alla våra renslar lågo ju i skogen vid Froeschwiller. Den stackars gossen styrde kosan till Saverne. Knappt hade han gått förrän läkaren sade till oss: — Han är häftigt angripen af smittkoppor. Och på aftonen kl. 6 återkom. den olycklige från Saverne ånyo till fots. Man hade icke velat taga emot honom på hospitalet. Öfverallt blef han bortstött som en pestsmittad och vi, vi hade ännu en gång den grymheten att offärda honom. Han gick. Jag återsåg honom aldrig. Gud allena vet hvad som blef hans öde. Emellertid hade vi blifvit räkoade. Vi utgjorde omkring 200... två hundrade istället för niohundrade ... och endast tre officerare. Men preussarne voro icke långt borta. Vi hörde tid efter annan skrämskott på afstånd.