Göteborgsposten – 25 september 1872, sida 1

rafsade, saknande munderingar och täcken. Hvarföre icke qvarlemna dessa för oss onyttiga kreatur i Reichshofen? Vägen är alldeles syärrad. På samma gång inträffa våra artillerihästar i fullt galopp från vattningsplatserna midt i denna oreda. Det blir ett kort uppehåll — och hvilken oordning! Froeschwiller står i lågor. Granater regna öfver byn. På landsbyggden rundt omkring oss uppstiga från alla håll tunga svarta rökpelare. De komma från de kringliggande landtgårdarne som brinna. De förtviflado innevånarne skynda bort, genomtränga våra led, medförande små kärror eller bärande stora säckar på sina axlar. Helt nära oss ilar en qvinna med ansigtet badande i tårar bärande ett barn på hvardera armen och tre små flickor släpande vid hennes kjolar. Ändtligen är vårt artilleri i ordning och vi kunna besvara tyskarnes eld. Vi anträda marschen framåt. Vi gå mot fienden. Nej — icke ännu! Befallning kommer att göra halt. Vi bevittna en tiraljörstrid. Preussarne ha besatt skogarne och söka framtränga derur. Vid hvarje försök hejdas de och kastas tillbaka af tiraljörerna vid 1:sta zouavregementet. I dunklet se vi på låogt håll svarta massor manövtera. Mitrailleuserna föres fram... och för första gången höra vi dess hemske, smattrande