Göteborgsposten – 24 september 1872, sida 1

Derefter omtalade jag allt om Nancy och brefven samt att Victor läst dem och funnit fullt bevis på att han var mylords son. Mylords ansigte strålade af glädje och triumf under det han hörde på, och när jag slutat min berättelse sade han att sådana nyheter kunde göra honom ung på nytt; nu hade han en arfvinge till sina besittningar. — Vänta ett ögonblick, mylord, sade Victor med mycket lugn. Jag kom hit för att här tillbringa en vecka och lära känna det lif jag skulle föra, och jag afslår nu att bli er erkändo son. Ni öfvergaf min mor och lät henne dö af sorg, och ni skulle ha öfvergifvit mig ifall ni haft en annan arfvinge. Jag är ej skyldig er något, mylord. Jag föredror att 2 s144 1 sen far