Göteborgsposten – 21 september 1872, sida 2

Någon förändring, och denna ej oväsentlig, förestår i hela Tysklands politik. Med all aktning för Bismarcks statsmannaegenskaper, är det dock ett erkändt faktum, att ban i detta hänseende står i stor tacksamhetsskuld hos sina närmaste underordnade. Då nu en fullständig omflyttnivg af dessa sker, kan det således anses för ingalunda ovigtigt. Bismarcks främste och bäste medarbetare voro Thile och Abeken. Af dessa har den senare aflidit och den förre tagit afsked. Thile handhade sedan 1863 ledningen af de politiska angelägenheterna i utrikesministeriet. Nu förljudes det, att ytterligare tvenne andra högt uppsatta embetsmän begärt afsked, neml. öfverfinansrådet Wollny och öfverregeringsrådet Wehrmann. Det säges, att dessa embetsmän icke våga eller vilja följa Bismarck på hans nya banor. I Elsas-Lothringen råder f. n. en ej ringa rörelse på grund af den snart förestående rekrytutskrifningen, hvilken tager sin början d. 1 Okt. Dessutom har fristen för att kunna välja emellan tysk och fransk nationalitet, hvilken stipulerats i Frankfurterfreden d. 10 Maj 1871, utlupit d. 30 Sept., ifrån hvilken dag alla de innevånare af Elsas-Lothringen, som icke förklarat sig vilja vara fransmän (hvarigenom de tvingas att utvandra), betraktas som riktiga tyskar, hvilka äro i allt underkastade den tyska statshögheten och tagstiftningen. Enligt telegram från Strasbourg, har den bekante franske författaren Edmond About, som en tid uppehållit sig i Saverne (Elsas)