Göteborgsposten – 21 september 1872, sida 1

samtlige Vära trogne undersåtar, som i Sverige bygga och bo, Vår synnerliga ynnest, nådiga benägenhet och gunstiga vilja, med Gud Allsmäktig. Det hårdaste slag har oväntadt drabbat Fäderneslandet och Oss, i det Vår Högt älskade Herr Broder, Sveriges, Norges, Götes och Wendes Konung, Carl XV efter Guds outransakliga och allvisa råd lycktat sin jordiska vandring och kallats hädan till en bättre verld, efter att bafva mera än tretton år fridsällt och lyckosamt styrt de förenade Konungarikena Sverige och Norge. Med detta budskap, som skall sprida sorg och klagan till hvarje boning inom desse båda Rikens landamären, är Vår första Konungsliga helsning till Eder förmäld; och väl mågen I sörja och klaga vid en Konungs frånfälle, hvilken under utöfningen af sitt höga kall oaflåtligt sökte förverkliga sitt valspråk: Land skall med lag byggas. I den fasta öfvertygelsen, att det lagbundna Konungadömet utgör den borgerliga friheteus och den borgerliga ordningens säkraste värn, tillmötesgiek Han gerna Sitt folks berättigade önskningar, uttalade af dess lagliga ombud. Då ändring i de grunder, efter hvilka Sveriges folkombud tillförene blifvit utsedde, af dem med allt mera oförtydbar enhällighet önskades och begärdes, tog Han sjelf denna för landet så vigtiga fråga i Sin band och förde henne till en länge emotsedd lösning. Fullföljande Sin och Vår hädangångne faders, Konung Oscar I:s. menniskovänliga strafvanden för strafflagstiftningens och straffanstalternas förbättring, krönte Han det stora verket medelst utfärdande af en strafflag, i allt väsendtligt öfverensstämmande med nutidens förädlade rättsmedvetande. Hugstor och vänsäll, vann Han hjertan, hvarhelst Han drog fram, och hade ett öppet öra, ett öppet hjerta och en öppen hand för hvarje undersåtes, äfven den ringastes, bekymmer och behof. Det rum, den hädangångne i blomman af Sin mannaålder lemnat, hafve Vi nu intagit, i det Vi, efter afgifven Konungaförsäkran, enligt gällande Grundlagar och Riksakt såsom Konung tillträdt styrelsen öfver de förenade Rikena. Nedkallande öfver Oss, Vår styrelse och Vårt folk Guds nåderika och allsmäktiga beskydd, hafve Vi den orubbliga föresats att troget uppfylla Våra Konungsliga pligter till fäderneslandets lycka och folkets väl samt hyse den fastaste tillit, att deri med trohet och kärlek af det Svenska folket varda understödde. Då skall ock Gud skänka Våra redliga sträfvanden Sin välsignelse och göra Vår regering fridsam och lyckosam. Vi förblifve Eder samt och synnerligen med all Kunglig nåd och ynnest städse välbevågne; befallande Eder Gud Allsmäktig, synnerligen nådeligen. Stockholms Slott d. 19 September 1872. OSCAR. Azel Bergström.