Göteborgsposten – 19 september 1872, sida 2

IICIHIDLAIICLI 19H044—— att landstinget med afslag till Chr. Larssons motion ville godkänna kgs bfhds förslag i ämnet. I afseende på utgiftsoch inkomststaterna för år 1873 hemställer utskottet: att landstinget vill beräkna utgifterna i likhet med kgs bfhde, men att deremot, i följd af upplysningar, som inom utskottet erhållits om beloppet af samma afgifter för första hälften af innevarande år, derom kgs bfhde saknat kännedom, afgifter af betalande sjuka, under förutsättning att kgs bfhdes förslag rörande beloppet deraf godkännas, må beräkuas till 400 rdr. Hrad slutligen angår lasarettsoch kurhusdirektionernas i Uddevalla förslag samt v. ordf:s motion om anslag till stängsel omkring sjukhusets park, så och då behofret deraf ej kan vara så trängande, att dermed ej torde kunna längre tid anstå, helst vid flera andra sjukhus i riket dylik stängsel ej finnes, utan ordningen kan upprätthållas genom ökad bevakning, der sådant erfordras, hemställer utskottet: att landstinget för närvarande ej vill bifalla berörda framställning, utan i stället ingå till länets hushillniugssällskap med hemställan, huruvida ej sällskapet till skydd för de planteringar, sällskapet med bifall till landstingets derom gjorda framställning uti sjukhusparken verkställt, skulle vilja anslå ett belopp af 1200 rår till stängsel omkring parken. Diskussionen utspann sig nu avgående afgiften för betalande sjuka. Revisorerna hade förordat bibehållandet af förra landstingets beslut i frågan så lydande: Afgift för vård å allmänt rum skall utgå för personer tillbörande landstingsomrädet med 50 öre pr dag af hemmansegare, hemmansbrukare och alla, som äro taxerade till bevillning för kapital eller arbete, jemte deras hustrur och barn; med 40 öre för dem, som under sista halfåret erhållit eller på grund aflag borde erhälla fattigunderstöd, och erlägges denna afgift af kommunen. Alla andra äro från afgift för vård å allmänt rum fria. V. ordf. ansåg att detta beslut borde bibehållas och att det skulle vara för tidigt att ändra ett beslut, hvars resultat ännu var okändt. Kyrkoh. Andersson tillstyrkte kgs befhdes förslag om utgisternas nedsättande till 30 öre. Apotek. Burman anförde att vid Strömstads sjukhus hade en betydlig minskning i patienternas antal under året egt rum, som tycktes bevisa, att kommunerna skyggadt för den dryga atgiften; yrkade fördenskull bifall till Larssons förslag. Jacob Torgerson förenade sig med v. ordf. Eliasson åberopade sitt yrkande vid förra årets landsting, neml. att de sjuka fritt borde vårdas 3 månader å iasarett och sedan kommunon erlägga en afgift för dem om de fortfarande nödgas qvarblifva der. Skolläraren Sandblom ansåg 40 öre icke vara för mycket, men ville äfven förorda en nedsättning till 30 öre. Hr Schmidt ansåg 25 öre egentligen vara nog, men förenade sig med kgs befdes proposition om 30 öre. V. bäradsh. Berger motsatte sig Larssons förslag och denne ändrado detsamma till 60 dagars fri vård för sjuka å lasarett och efter denna tid 30 öre om dagen. Lind i Kustorp ville att alla kostnadsfritt skulle vårdas å sjukhuset, då törst uppfylldes dess rätta bestämmelso. Kapt. W. Ericson yrkade att Larssons motion borde lemnas utan afseende, och fann det besynnerligt att redan efter blott etc år sedan tingets förra beslut antogs så stor meningsskiljaktighet blifvit rådande bland ledamöterna. Tal. förespådde att om bifall lemnades till Larssons förslag landstinget hädanefter endast komme att blifva en sjukvårdsdirektion och att det skulle sakna medel att verka för andra för länet nyttiga ärenden. Landstinget förkastade derefter utan votering Chr. Larssons, Burmans och Linds förslag, samt bestämde afgiften för sjukhusvård till 40 öre pr dag, eller förra årets fattade beslut i frågan. Landstinget gillade derefter förvaltningsutskottets utlåtanden om de öfverlåtna ärendena och beviljade sjukhusdirektionerna den af revisorerna tillstyrkta decharge för år 1871. Kurhusafgiften bestämdes fortfarande skola utgå med 25 öre för hvarjo person som erlägger mantalspenningar, och skulle öfverskottet såsom förut tillfalla lasarettskassorna. Valen för markegångssättningen utföllo sålunda: till 8 deputerade utsågos hrr kapt. V. o. Matern, Carl Ljungman, Chr. Larsson, konsul Backelin, II. C. Nielsen på Blomsholm, prosten Carlsson, O. Andersson i Tingvall och löjtn. J. A. Gyllensvaan. Till 4 suppleanter valdes: Anund Andersson i Byhn, reg:ts-pastor S. B. Linne, L. Hansson i Källsby och C. Nilsson på Höga. Till revisorer för granskning af landstingets räkenskaper utsågos kronologden L. J. Iledenskog, kapt. o. Matern och J. 4. Nilsson i Konungsberg. med ingeniör C. E. Norrman, Chr. Larsson i Grafveröd och sabr. D. W. Flobeck till suppleanter. Till revisorer för granskning af lasarettsoch kurhusräkenskaperna valdes hrr kapt. JF. Ericson, reg:tspastor S. B. Linne och Chr. Earssen, samt till suppleanter handl. S. Rattoch Dag, landtbrukaren F. Bundsen och J. A. Hansson SW — DD — i Gläborg. o Det af förvaltningsutskottet upprättade för— slaget till landstingets inkomst-och utgiftsstat , för 1873 föredrogs derefter och godkändes. g Linds i Kustorp framstälda yrkande att den i n staten upptagna lasarettsafgiften af 10 öre pr n mantalsskrifven person skulle utgå, afslogs med röster mot 3. Enligt detta förslag beräknades utgifterna till 58,015 rdr, deraf för lan. saretterna i Uddevalla 23,000, Kongelf 9900, 2. Strömstad 6000, summa 38,900 rdr, och för folkskolan 5000 rdr. Inkomsterna utvisade 58,513 rdr 76 öre, deraf landstingsskatt 16,300, kurhusafgift 19,300, bränvinsmedel 8500, lasarettsafgift 7600 och afgiften af betalande sjuka 5000 rdr. Staten urvisar således ett öfveralatt af 409 rdr 76 ora