blankt så alt man kunde spegla sig deri. Jag kände mig derföre ej heller stött öfver att den främmande herrns ögon vandrade ifrån det ena föremålet till det andra. — Jag har kommit för att fråga er, mrs Abbott, sade han, om ni har något emot att taga en hyresgäst som vill betala ganska frikostigt för sig? Jag ville gerna ha vetat om han menade sig sjelf och insåg genast, att det skulle bli mindre ensligt om det komme ännu en person in i huset. Men jag väntade på att han skulle förklara sig närmare och neg blott ännu en gång för att visa att jag var uppmärksam på hvad han sade. — Det är min önskan att skaffa en ung gift dame med ett några månader gammalt barn ett hem, fortfor han. Hon är van vid ett lugnt och tyst lif i en bondgård och skell ej förorsaka er mycket besvär. Om jag vågade säga er hvilha hon och hennes man äro, skulle ni inge att det länder er till stor fördel om ni vill taga emot henne; men i detta afseende I måste ni tro mig på mitt ord. Derjemte ikläder jag mig ansvar för de penningar som tillkomma er i hyresersättning och skall betala er i hvar månad. — Vill ni ha godheten säga mig hvem ni