inneslöt Paul och Threse: Jag var ensam, utan familj, ni skola bli mina barn. De hade gemensamt anträdt återvägen. De unga gingo förut. Evrard och Julie följde nära efter dem. — Ack min Gud! utropade plötsligt m:me de La Varenne, och min andre måg som tillkännegifvit sin ankomst till slutet af veckan. — Skrif till honom sade Evrard. — Visserligen, men hvad skall jag säga honom? — Ingenting annat än sanningen. Om han är en bra karl så skall han tacka er, blir han ond, så låt honom resa hvart han behagar. I sådant fall är han ej värd någon saknad. Hvad utstyrseln beträffar så behöfver ni ju endast taga bort märkena. — Jag åtager mig den saken utropade Marthe oeh jag lofvar er att den ej skall upptaga lång tid. Tre veckor senare undertecknades äktenskapskontraktet, på Granges. M:me de La Varenne ångrade viseerligen icke den goda ingifvelsen hon haft; men hon tänkte redan på att begagna sig af sin frihet för att återknyta sina gamla förbindelser med stora verlden i Paris. Paul och Therese voro lyckliga. Evrard njöt af den lycka som var hans verk men denna lycka var honom dyrköpt. Mot den hade han