Göteborgsposten – 10 september 1872, sida 1

Kistorna och lårarne hade ännu ej lemnat ifrån sig mer än en del af sina skatter, då salongsdörren öppnades på glänt och trädgårdsmästarens hufvud stacks in genom densamma. — Stig in, Leonard, stig in; hvad är det fråga om? — Jo, det är så, svarade Leonard i det han steg in hel och hållen, att jag ville fråga madame om vi ej skulle skicka efter ett par af gendarmerna. — Det var också en ide, sade Marthe, att hemta gendarmer hit till detta fredliga ställe. — Hvarföre det? frågade m:me de La Varenne. — För att gripa en missdådare som stryker omkring i parken sedan tyå timmar tillbaka och som ej tyckes vilja aflägsna sig förr än han gjort något streck. — En missdådare här! — Förlåt, det är en person som aldrig varit sedd här i trakten förr, en person som ej tillhör orten. — Nåväl, hvarifrån kommer han, hvad vill han? Har ni talat med honom? — Just icke det, men jag har följt honom På afstånd och så att jag hållit mig gömd bakom träden.