Göteborgsposten – 2 september 1872, sida 2

komma att hämma utförseln. Den högre ekeppaafgiften måste nemligen komma att aflägsna de främmande fartygen, göra tillgången på fraktfartyg knapp och sälunda, genom stegrade frakter, öka transportpriset för säden så, att andra länder med goda skördar och friare lagstiftningar skola kunna vinna fördel på Frankrikes bekostnad. Ett nytt exempel i sanning på satsen att ju mindre den allmänna omsättaingen hindras af snärjande band eller föråldradt tvång, desto bättre. Frankrikes president, den gamle Thiers, hvars krafter tyckas knappast böra räcka till för den verksamhet, som hans befattning gör nödig, har likväl fannit tid att äfven sysselsätta sig med filosofiska studier. Detta bekräftas af ett tal, som prefekten för Vienne-departementet, Lavedan, hållit vid premieutdelningen i Poitiers lyceum. Han yttrade neml.: För några veckor sedan gjorde republikens president mig den äran att anförtro mig, att han vid sidan af de talrika bördor, han oaktadt sin höga ålder så modigt uthärdar, dessutom sysselsätter sig med ett annat arbete. Jag ville gerna — sade han med ett ädelt, passioneradt uttryck i rösten — tvinga materialismen till att tiga; ty den är på samma gång en fara och en befängdhet. Man bör kunna skritva en god bok rörande detta ämne; men jag är tyvärr endast färdig med hälften af min. Jag har visserligen invigt mitt lif åt Frankrikes räddning och befrielse, men jag kan likväl ibland ej låta bli att längta efter mina kära, fredliga studier. I tolf år har jag sysselsatt mig med detta arbete; i tolf år har jag i botaniken, kemien och naturhistorien sökt efter bevis mot denna förkastliga lära, hvilken vilseleder hederliga menniskor. Jag är spiritualist, spiritualist med passion, och jag skulle gerna i vetenskapens och det sunda menniskoförståndets namn vilja bringa materialismen till tystnad! Franska regeringen har beslutat upprätta ett stort läger i Valbonne, 4 mil från Lyon. Man är ifrigt sysselsatt med omorganiserandet af intendenturen, hvilken under sista kriget gaf så beklagliga resultater. I en by i Frankrike har en landtman dömts till 1 fres i böter och fängelsestraff — derför att han låtit skära säd om söndagen. Det är andra gången, som dylik dom fälles under republiken. Under julimonarkien och kejsardömet tillämpades ej deuna lag, som stiftats under restaurationen. Rörande skiljedomstolen i Geneve har Times tått sig följande telegram tillsändt: Man har det skäl att tro, det skiljedomstolen redan till principen löst frågan om skadesersättningen och det belopp, som skall lemnas för de fartyg, hvilka förstörts at sydstatskapare. Oaktadt vissa förnekanden, är det troligt, att skadesersättningen skall uppgå till 3 å 4 mill. p. sterl. Ötver några ytterligare anspråk på ersättning skall man ännu ha att afgöra, och domstolen har dertill att lösa till principen räntefrågan, med hvilken man ännu icke sysselsatt sig, och denna sak skulle komma under öfverläggning i Thorsdags. Tysklands kejsare har återkommit till Berlin, i går väntades Bismarck dit. I morgon infinner sig ryske rikskansleren furst Gortschakoff och om Thorsdag kommer ryske kejsaren. I går begaf sig österrikiske kejsaren till Pest för att öfvervara öppnandet af den ungerska riksdagen. Från Pest afreser han i öfvermorgon och väntas om Thorsdag till Dresden, der han vill aflägga ett besök hos konungen af Sachsen. Han qvarstannar der under natten och kommer till Berlin d. 6:te. Det vill häraf eynas som att det, efter hvad det från Berlin föregifvits, ursprungligen till ett möte mellan Wilhelm och Frans Josef afsedda kejsarmötet i stället utvecklar sig till ett möte mellan kejsarne af Ryssland och Tyskland, hvarvid den kejserligt österrikiska cortögen endast är on fredsdekoration. Man har också funnit en viss anledning till undran ötver, att de framkastade planerna om ett möte mellan Wilhelm och Frans Josef i Ischl före deras sammanträffande i Berlin plötsligt uppgifvits, likasom förut ett möte i Gastein. Det har som skäl härför föregifvits, att kejsar Wilhelm lider af reumatism i ena armen, men med större sannolikhet antages, att vissa politiska skäl varit dertill orsaken — särskilt önskan att undvika ett samtal om konungen af Hannover, å hvars vägnar Frans Josef skulle vilja erbjuda en formlig tronafsägelse, mot vilkor att hans af Preussen plundrade enskilda förmögenhet blefve till honom återställd. Till de nya befästningarne kring Metz tänker man använda jernpansar eller jernbyggnader på flere punkter. Man vill särskilt använda detta material till tvenne sjelfständiga flankbatterier på båda sidor om det nya fästet S:t Privot, hvilka batterier äro bestämda att beherrska Scilleoch Moselledalen, samt dessutom till tvenne pansareller jerntorn för att betrygga det nya fästet n:o 2 S:t Quentins förbindelse baktill. Det säges äfven, att höjderna Voippy skola indragas inom fästningsverkens krets. Senare Post. Enligt ett af dagens telegram vill det synas som att något trouble uppstått i afseen