Frän Utlandet. Då underrättelse ingick om den mexikanska presidenten Juarez död, antogo vi genast att Nordamerikas Förenta Stater icke skulle dröja med att begagna tillfället och söka, på grund af det anarkiska tillståndet i nämnda republik, göra en ny arrondering på dennes område, fullföljande sin förut med införlifningen af Texas och Nya Mexico angifna utvidgningapolitik, på hvilken Napoleon III ville göra ett slut, genom att i ekygd af Frankrikes tricolor upprätta stadgade förhållanden i det mexikanska landet, så att det kunde motstå Nordamerikas påträngniog. Han misslyckades i sin afsigt, hvilket nog hade sin grund och var af djupare betydelse, än man hittills i allmänhet velat anse; men att vi ej dömde så orätt, visar sig nu, om man får sluta af en uppsats i den helt visst ej illa underrättade -New-Nork Daily Bulletin. Enligt detta blad, ha mexikanska rösvare i flera månader trängt in öfver gränsfloden Uo Grande och åsamkat amerikanska medborgare stor skada. På grund häraf har en komite at kongressledamöter tillsatts, hvilken skulle, såsom det föregafs, undersöka beskaffenheten af dessa inkräktningar, men som i sjelfva verket har till åliggande att taga det inledande steget till införlifning af landet vid Rio Grande i Förenta Staterna. Vi hafva skäl att tro, säger det amerikanska bladet, att det är presidenten Grants önskan att få officielt bevisad den mexikanska regeringens ytterliga oförmåga att upprätthålla ordning i den del af dess territorium som gränsar till Förenta Staterna, för att den nya utmarsch, ban påtänkor, må kunna framställas ute och hemma som en nödvändighet, hvilken omständigheterna påtvingat oss till sjelfförsvar. Vi behötva väl icke erinra våra läsare om, att det var samma skäl de trenne rikenas herrskare, hvilka skola om några dagar mötas i Berlin, uppställde, då de plundrade och delade det oroliga Polen. Den nämnda komitens betänkande skall vara särdeles sorgfälligt utarbetadt och kommer att åtfölja presidentens budskap till kongressen. Sjelfva budskapet skall fästa kongressens omedelbara uppmärksamhet vid saken, för att, heter det, ställa våra förbindelser med systerrepubliken på en alldeles ny grund och göra ett slut på den abnorma sakernas ställning, hvilken råder vid gränsen och städse hotar de fredliga förhållandena mellan de båda länderna. Det skall, fortfar bladet, ingå i programmet att sondera mexikanska regeringen angående ett förslag om ett gemensamt militäriskt besältande af staterna Tamanipas och Nuevo Leon, för ömsesidigt skydd af medborgarnes i de båda länderna lif och egendom, Man tror, att den nye presidenten skall ingå på förslaget, heldre än att löpa faran af en brytning med Förenta Staterna, i hvilken Mexico kunde förlora allt. Men att det ge mensamma besättandet af territoriet ej skall betyda mycket, är naturligt, alldenstund mexikanske presidenten icke skall ha några trupper att för sådant ändamål aflåta. Det amerikanska bladet tillägger också öppet: En militärisk ockupation af detta slag kan enligt sakens egen natur icke bli af lång varaktighet. Vårt folk skall snart tröttna vid att bibehålla trupper på en grannes område för att hindra denne granne från att plundra och döda fredliga nybyggare på vår sida om gränsen, och denna känsla skall i sinom tid förmå regeringen att inleda underhandlingar om ett fördrag, som i klump öfverlåter hela området till Förenta Staterna mot en nominel skadesersättning af några millioner dollars. Man behöfver ej frukta, att pågon allvarsam svårigbet skall uppresa sig emot underhandlingar af denna art. Så fortgår, liksom i den medeltida näfrättens dagar, systemet af de svagare tolkens plundring af de starkare, då de förra genom inre oenighet och vansinniga partisplittrirgar göra sig så svaga, att deras motståndskraft reduceras till noll. Må vi litet hvar besinna detta! Tysklands kejsar Wilhelm firade d. 18 d:s i Gastein kejsar Frans Josefs födelsedag med stor prakt och glans. De österrikare, som inbjudits till hans tyska maj:ts galataffel,