hemma. Och på det sättet skall den asiatiske arbetaren få den förtjerst, som den europeiske annars kunde fått, och då den förres välstånd skall stiga, skall den senares sjunka. Partierna i Tyskland rusta sig redan till höstsessionen i Berlin. I Oktober skall den preussiska landtdagen sammanträda, för hvilken denna gång ovanligt talrika och vigtiga förslag utarbetas. Kretsordningen och undervisningslagen skola först förekomma. Derefter skola de kyrko-politiska angelägenheterna tagas under behandling. De kyrkliga förvecklingarne ökas högligen, ej blott på katolskt, utan äfven på protestantiskt område. För ögonblicket sysselsätter man sig med de kyrkliga myndigheternas förklaring, att en Louis Berger i Witten icke är kompetent till kyrkoråd — derför att han underlåtit att tillräckligt ofta besöka kyrkan! Från skolorna fördrifvas öfverallt de andlige. Så ha i Mainz samtlige jesuiterfäderna bortkallats från biktstolen och genom poliskommissarierna förbjudits utöfningen af alla slags funktioner som själasörjare, äfven predikande. Preussiska regeringen är f. n. sysselsatt med öfverläggning om lagligt fastställande af den evangeliska kyrkoförfattningens grundprinciper. Spenersche Zeit. vill veta, att Bismarck icke kommer att bevista kejsarmötet i Berlin, emedan hans helsotillstånd är sådant, att läkarne framförallt påbjuda lugn och hvila. Från Königsberg telegraferas: På grund af kolera och kreaturspest har regeringen i Gumbinnen anordnat gränsspärrning för 6 kretsar. I guvernementet Minsk ha äfvenledes nya utbrott visat sig. Från Hamburg skrifves: I Eppendorf i närheten af Hamburg ha åter visat sig fall af kreaturspest. De strängaste åtgärder mot pestens utbredning vidtagas fortfarande. Frankrikes officiela tidning offentliggör nu lagen om råämnesbeskattningen, tariffbestämmelserna och anordningarne om dessa lagbestämmelsers utförande. Thiers har besökt Honfleur, hvars hamn och docka han inspekterat, fastän de f. n. äro till någon del tillsandade, tillskrifver han dem likväl ej ringa vigt. Emottagandet der var festligt. Angående fästningsverken kring Paris meddelas nu åtskilliga intressanta upplysningar. Alldenstund man vid belägringen 1830 fann, att de 12 fästen, som bildade hufvudstadens utanverk, lågo för nära den inre muren och att tyskarne genast satte sig i besittning af en del höjder, ifrån hvilka de beberrskade de inre verken och kunde kasta projektiler in till Pantheon samt öfver hela den sydliga delen af staden, vill man nu utvidga rayonen. De höjder, ifrån hvilka Paris besköts, indragas nu i befästningssystemet. Början göres med den mest blottade sidan, sydsidan på venstra Seinestranden, der den 3:dje tyska armön år 1870 hade sin ställning och hvarifrån artilleriangreppet riktades mot Paris under de första dagarne af Januari 1871. Af de der liggande sästena äro Issy och Vanv28 redan slopade, och Montrouge skall snart dela deras öde; de öfriga bibehållas, men i andra raden, emedan en ny rad fästningsverk uppkastas utanför dem. Emellan Mont Valerien och Versailles skall anläggas en skans, som skall beherrska sistnämnde stad. Men för att hindra fiendens projektiler från att flyga alldeles in i Paris, skola dessutom vid Meudon, Chatillon och Bagneux anläggas tre fästen (alla på den farliga höjdsträckning, som general Trochu redan ville ha befästad). Två fästen vid Thiais och Choisy-le-Roi, det sista alldeles vid Seinen, skola mot sydost sluta försvarslinien på venstra Seinestranden. Det säges, att verken skola här sträckas till Juvisy; på de parallelt med Seinen löpande höjderna skall upprättas ett förskansadt läger, som skall beherrska flodloppet och jernvägen till Orlsans. Ännu mera storartade äro planerna till försvaret af högra Seinestranden. Marnefloden delar den öster och nordost om Paris liggande terrängen i tvenne delar, en mindre från högra Seinetill venstra Marnestranden, och en större från högra Marnetill högra Seinestranden. Angående betästningen af den första känner man ännu intet; i den andra terrängafdelningen skola anläggas ej mindre än 6 fästev, af dem två på den höjdplatå, hvarifrån tyska artilleriet besköt Mont Avron. Fort Dome de Merles, nordost om Bourget, skall beskydda den sänkning i terrängen, genom hvilken Ourcq-kanalen är ledd. Fort Domont skall försvara den höjdplatå, på hvilken Montmorencyskogen ligger. Vid Eci ouen norr om S:t Denis, hvars fästningsverk skola förstärkas, skall äfvenledes anläggas ett fäste, om hvilket säges att det skall bli det: starkaste af dem alla. Slutligen har höjden vid Sannais eller Augemont, nordvest om staden, utsetts till anläggande af en stor, Mont Valerien liknande fästning, som skall få stora underjordiska magasiner och skall kunna ut