Ur dagens krönika. vidskepelse i våra dagar. Det är visserligen en obestridlig och glädjande sanning, att vår tid står ett godt stycke framom jernbördens och hexeriprocessernas hänsvunna dagar, men lika obestridligt är det också att, synnerligast hos vår allmoge, ej obetydligt af öfvertrons surdeg finnes qvar och att smulorna deraf liksom skärfvorna af djefvulens spegel i Andersens bekanta saga, förvilla en eljest sund uppfattning, ett eljest i det praktiska lifvet klart och oförvilladt omdöme. Vi afse härmed ingalunda de från förfädrens dagar ärfda poetiska sägnerna om skogsrået och Necken, om elfjungfrun, om tomtebissen, icke de idylliskt naiva plägsederna att midsommarsnatten knyta strå och hopsamla nio slags blommor för att med dem gömda under hufvudkudden sedan blifva Åsanndrömmare, utan fastmer de mindre oskadliga signerier och trulldomskonster, hvilka på landsbygden bedrifvas af Åkloka? gubbar och gummor. Ett alldeles färskt bevis härpå ligger just framför oss i nedanstående recept uppsatt af en dylik Pythia, bosatt i en socken af norra Westergötland. Receptet, om hvars ofelbarhet författarinnan är minst lika öfvertygad som Pius den nionde är om sin, är egentligen ett slags promemoria för omsorgsfulla föräldrar. Det innehåller nemligen 12 olika förhållningsreglor -om hvad föräldrar, hvilka åt sina afkomlingar önska förvärfva åtskilliga oskattbara förmåner ha att före desammas dop (detta är ett oeftergifligt vilkor!) iakttaga. Vi återge dem utan alla kommentarier, sådane de af en välvillig meddelare blifvit efter trollpackans egen diktamen ordagrannt upptecknade: Innan ett barn döpes bör man iakttaga följande: 1. För att barnet lätt må kunna lära sig läsa bör den, som skall bära barnet till dopet, läsa några böner af Fader vår, och under det hon har barnet i sin famn bör hon läsa på flera sidor i en bok, såväl svensk som latinsk stil; det är ock särdeles välgörande att lägga en bok under barnets hufvudgärd, hvarefter man tager ett blad ur boken, lägger detta i mjölk och sedan bör barnet förtära detsamma. 2. På det att barnet må komma att skrifva väl bör man skrifva dess namn på den venstra handen och ordet skrifvare på den högra. Detta kan visserligen aftvättas före döpelseakten, men har bättre verkan om det får vara qvar öfver densamma. 3. Om barnet skall få godt räknehufvud bör man lägga en skilling i hvardera af barnets händer och tre på dess hufvud. Sedan tager gudmodren skillinan LHR hanvnata hÄgra hand 4