Göteborgsposten – 15 augusti 1872, sida 1

hvarken intelligens eller bildning; damerna förekommo mig höget älskvärda, och deras toaletter voro fullkomliga, hvilket är ett beris på smak och godt förständ. Men denna samling af intelligenta och väl uppfostrade menniskor lyckades ej åstadkomma annat än en osammanhängande och i hvarje afseende simpel konversation, till hvilken ortens sqvaller uteslutande gaf uppränningen. Man talade med mycken ironi om en adelsman i trakten ech en ung flicka, född jag vet ej under hvilket luftstreck. — Hon är så mörk, denna kreolska, sade en dame med vaxgul ansigtsfärg som satt midt emot mig, så mörk att hon med sina gulbruna ögon gör på mig ungefär samma intryck som en svart panter! Detta grymma uttryck svart panter gjorde lycka; liten smula förtal gör alltid en förträfflig effekt vid desserten. Man satt till bords i nära två timmar, och gisterna tycktes förtjusta öfver sig sjelfva och hvarandra. Det var plågsamt för mig att se fröken Trågoref deltaga i detta utbyte af triviala fraser med en förvånande liflighet. Var detta det element hvari hon trifdes? Emellanåt talar hon likväl ganska förständigt om litteratur och musik, hon är ej heller likgiltig för naturens skönhet; men det tycks att sådana saker ej af sig sjelfva framställa sig för hennes sinne, och att hem