Göteborgsposten – 13 augusti 1872, sida 2

kattegängaoch Polisnaker. Rådhusrätten. Ohygsligt nidingsdåd. I Thorsdags hölls ånyo ransakning å rådhusrättens tredje afdelning med häktade skomakeriarbetaren Johannes Svensson, hvilken natten till d. 1 sistl. Juli uthällt en flaska vitriololja öfver qvinspersonen Christina Andersson, under det denna låg och sof i sin bostad n:r 14 Qvarnbergsgatan, hvarest Svensson äfven uppehållit sig öfver natten. Vid förhöret i Thorsdags ställde sig Svensson lika oskyldig som vid de föregående förhören samt uppdiktade den ena historien efter den andra såsom stöd för sin oskuld. Bl. a. sade han sig ej ha något minne af hvad som passerade från första dagen han kommit ut från: Fattigvården, der han under en längre tid vistats för sjuklighet, men derifrån han åter utskrefs d. 27 sistl. Juni, till dess han vaknade å cellfängelset. Någon flaska med vitriololja hade han aldrig innehaft samt förklarade helt bestämdt. att den kork som blifvit funnen i sängen uti hvilken han legat när dådet begicks och som befunnits tillhöra den flaska hvars innehåll hällts öfver Christina Andersson, blifvit lagd i sängen af någon annan person, som haft för assigt att skada honom. Under hela förhöret sökte han visa stor sinnesslöhet och brist på minne, hvilken komedi dock ej ville lyckas riktigt, helst han gjorde ganska fyndiga invändningar då vittnena yttrade något som var komprometterande för honom. Som vittnen hördes först skomakeriarbetaren M. Hagström, hvilken dagarne före det dådet skedde synts sällskapa med Svensson och som troddes för Svenssons räkning å apoteket Enhörningen ha köpt flaskan med vitriololja. Hagström förnekade dock detta och förklarade sig aldrig förr än nu ha sett den ifrågavarande flaskan. Han medgaf dock att han, som förr under en längre tid arbetat tillsammans med Svensson och således mycket väl kände denne, Fredagen före dådet eller u. 28 Juni sällskapat med Svensson till Fattigvårdsinrättningen och hade S. då varit fullt redig samt sig fullkomligt lik. Svensson hade då bl. a. yttrat att han ämnade göra slut på sin förbindelse med Christina Andersson samt derföre bedt Hagström höra efter något ställe dit han kunde få flytta sina saker som han hade förvarade hos Christina. Den provisor å apoteket Enhörningen, som utlemnat vitriololjan, blef derefter hörd och förklarade att han med säkerhet igenkände den i Christina Anderssons bostad funna vitriololjeflaskan såsom varande densamma som han kort före dådet utlemnat till en person mycket liknande Hagström; men huruvida det verkligen varit denne som köpt oljan, kunde han dock icke taga på sin ed. Målets vidare behandling uppsköts till d. 15 d:s, till hvilken dag en skräddare vid namn Boqvist, hvilken legat å Fattigvårdssjukhuset samtidigt med Svensson, skulle genom polisens försorg efterspanas amt inkallas för att höras i målet. Penningestöld med inbrott. Den i sista Onslagstidningen omnämnde benådade lifstidsfången Jotan Wilhelm Johansson eller Jansson, hvilken d. 28 istl. Juli medelst inbrott tillgripit 40 rdr från emisrantombudet A. A. Berlin, undergick i Thorsdags ansakning inför rådbusrättens tredje afdelning. Till n början förnekade Jansson all vetskap om stölden amt förklarade att han erhållit den sedel å 10 rdr, om Berlin igenkände ha funnits bland de stulna enningarne och som Jansson befunnits ha innehaft, f en person, med hvilken han och en handlande rån Stockholm förstnämnde dag varit tillsammans å afeet på Göta Källare, men sedan detektivkonstaparne Bergström och Bergholtz aflagt sina vittnesnål, hvilka voro särdeles graverande för Jansson ch han sålunda fann det vara omöjligt att slingra ig ifrån saken, erkände han sig ha föröfvat peningestölden hos Berlin, men sade sig ej minnas uru mycket penningar det varit som han tillgripit. Malet uppsköts till d. 15 d:s tör infordrande af restbevis. RN SENASAT EAA ——