Göteborgsposten – 3 augusti 1872, sida 5

kättegängsoch Polissaker. Från Landsorten. Gripna våldsverkare. Från Helsingborg meddelas i Helsingb. tidn. för i Tisdags följande: Igår förmiddag spred sig inom staden det rykte, att flera personer blifvit dels sistl. Söndags afton vid 10tiden, dels på morgonen igår slagna, skurna eller på annat sätt misshandlade å allmänna vägen invid stadens plantering, hvilket, då något sådant mycket sälJan händer härstädes, väckte harm och förbittring hos stadens innevånare, så att många skyndade ut till platsen för att, om så behöfdes, på egen risk häkta eller taga i förvar de förmodade våldsverkarne; wen emellertid hade kronolänsman L. Sjöström jemte en fjerdingsman, begge ridande, anländt till platsen (denna ligger under Luggude härads domvärjo) och kronotogden, v. häradshöfd. Oscar Åberg, skyndade, så snart han erhållit kännedom om saken, dit ut och vidtog åtgärder, hvarefter också en afdelning husarer, från här förlagda sqvadron, under löjtn. Norderlings befäl marscherade till stället och genomströfvade planteringen i alla riktningar. Vid den sålunda anställda tazzian uppfångades icke mindre än omkring 15 stycken misstänkta individer, förrymda sjömän och drängar, schackrare och lösdrifvare, åtskilliga med de mest utpreglade bofiysionomier, af hvilka dock de flesta, på grund af bristande bevisning, endast kunde såsom försvarslösa förpassas till hemorterna eller till kgs befhde, men 5 stycken blefvo dock i häkte inmanade och komma att vid Luggude häradsrätt undergå ransakning. Deras hemvist kunna icke uppgifvas, emedan de sakna sådana och något aunat yrke än brottslingens ha flera af dem egentligen icke. De heta: Anders Carlsson (denne befanns ha blodbestänkta kläder), Petter Carlsson, Peter Gustaf Johansson, Per Gustaf Carlsson och Theodor Blasberg. Polisförhöret, som hölls å stadens rådhus af kronofogden Åberg, biträdd af kronolänsman Sjöström, varade en stor del af dagen. — Huru många, som förlorat penningar eller annan egendom eller blifvit huggna och skurna Söndagsafton eller i går f. m., är änuu svårt att säga, men bofvarne hade icke hållit sig ensamt vid planteringen, utan sträckt sin verksamhet bort emotj Ramlösa. Fiskaren Jonasson från. Råå blef i går morse lifsfarligt sårad och en person Carl Möller samt ett fruntimmer från Vegeholm erhöllo svåra hugg, hvarförutom många andra öfverföllos, ehuru de lyckades undgå betydligare misshandel. Försvunnet barn. Från Östra Emtervik meddelas till Werml. tidn. följande lika mystiska som hemska tilldragelse: Tisdagen d. 16 d:s blefvo ett par bröder, den ene 16 och den andre 11 år gammal, skickade af sin fader till skogen för att hemta hejsvirke. — En mindre gosse, syskonbarn till de förre och endast 7 år gammal, bad då att få följa med, hvilket af hans mor slutligen beviljades. Efter en timmas förlopp aterkom den äldre brodren samt omkring en half timma derefter den yngre. På tillfrågan hvarföre den lille gossen (7-äringen) ej var med hem, svarade den yngre brodren att Calle, så hette den minste gossen, hade slagit sig på ena foten, hvarföre han satt sig på en sten för att hvila en stund. Det dröjde emellertid, såsom modren tyckte, alltför länge innan hennes gosse kom, hvarföre hon, som häröfver blef orolig, gick att söka honom, men förgäfves. Så förgick hela Tisdagen under fåfängt sökande. Ryktet om det spårlöst försvunna barnet spridde sig emellertid och samlade menniskor från när och fjerran, hvilka med berömvärd ibärdighet, till ett antal af omkring 20 personer om dagen, under påföljande 4 dagar genomsökte hvarje fläck af den omkringliggande trakten, men lika förgäfves. Med anledning af allt detta lät ordföranden i kommunalstamman Nils Andersson i Bätvik i samråd med församlingens pastor nästlidne Söndag efter slutad gudstjenst höra församlingsboarne angående de ytterligare åtgärder, som härvid borde vidtagas, dervid beslöts att man skulle fortsätta med sökandet, hvartill flere på stället skriftligen förbundo sig. På framställning af kommissionslandtmätar Noreen beslöts att, sedan trakten nu redan blifvit på det noggrannaste undersökt, särskildt och spart sagdt uteslutande uppmärksamhet skulle egnas den närbelägna sjön Fryken, och borde för ändamålet notdragning m. m. försökas. Dessa mått och steg blefvo dock öfverflödige, emedan ett par timmar derefter, eller Söndagseftermiddag kl. 4, det bortkomna barnet återfanns at modren sjelf, som, tröstlös irrande utefter Frykens stränder, fann sin lille gosse liggande ett par famnar från stranden på blott ett par fots djuptj vatten. — Gossen befanns då atklädd in