Närware underrättelser från Berlin gifva vid handen, att de af oss förut i korthet omnämnda oroligheterna å Blumenstrasse varit af en vida allvarsammare natur, än man hittills trott. I ett bref från Berlin skrifves härom: En familj, som i Thorsdags blef kastad på gatan af sin värd, gaf första anledningen; med värden hade den med godo kommit på det klara, fastän den icke betalt hyran (i ett annat bref säges det, att värden höjt byran och, då hyresgästen icke ville betala den, vräkt honom), men med åkaren kunde man ej komma öfverens i afseende på betalningen för flyttningen. Emedan åkaren ej fann sig nöjd med den honom erbjudna betalningen, lassade han af möblerna midt på gatan och körde sin väg. Brandkåren kom nu familjen till hjelp, men massan hade nu engång råkat i raseri öfver denna hårdbet mot den fattiga familjen, och rusade på den hatade polisen. En formlig batalj uppstod å Blumenstrasse, den beridna polisen måste upprepade gånger rensa gatan, och en mängd menniskor häktades. Den dagen varade kampen ifrån förmiddagen till kl. 1 på natten. Fredags eftermiddag återupptogs striden och varade till kl. 3 på morgonen. Den hade utbredt sig till de intill Blumenstrasse stötande gatorna och urartade på några ställen till en formlig barrikadstrid, ifrån husen kastades sten på polisen o. s. v. Af polisen blefvo en löjtnant och 16 man sårade, så att striden måste ha varit temligen allvarsam. Ätven på Fredagen företogos häktningar. Till Lördagen hade allvarliga åtgärder vidtagits för att förekomma en ny strid. De tyska tidningarne söka i allmänhet att förringa betydelsen af händelsen, hvilken de framställa som ett vanligt pöbelupptåg, men det har det väl ändock icke varit. Ett par dagar förut hade neml. befolkningen i arbetareqvarteren häftigt upprörts af en polisåtgärd, genom hvilken flera baracker, som några familjer, hvilka saknade tak öfver hufvudet, uppfört åt sig i närheten af den park, som kallas Friedrichshain, borttagits. Man hade derjemte underrättat innevånarne i alla de andra barackerna, att ett liknande öde väntade dem från och med d. 1 Okt. De arma vid porten Cotebus skola således snart se sig tvungna att lemna de af dem uppförda kojorna. Men hvart skola de taga vägen? Ryktena härom ha retat sinnena, och inom den fattiga befolkningen råder en stämning, som gränsar till förtviflan, och i den jordmånen ha såväl socialistiska som andra konspiratörer lätt att arbeta.