Göteborgsposten – 29 juli 1872, sida 1

1:a frågan: Huru bör skolan organiseras och undervisningen lämpligast fördelas i bestämda kurser (för termin eller läsår) i folkskola med endast en lärare? — Denna fråga besvarades sålunda: Med småskolan till underlag torde folkskolan tjenligast vara indelad i 2:ne afdelningar, hvaraf den första har till pensum minimum, dock så att barnet om äfven i ringa grad blir bekant med alla skolans ämnen, hvarefter uppflyttning sker till öfre afdelningen, hvarest fortgås så långt som kan hinnas. . 2:a frågan: Kunna och böra alla öfningar uti läsning, skrifning och räkning uteslutande ske genom lärarens omedelbara ledning? — Efter regeln skall och bör läraren sjelf leda alla öfningar i läsning, skrifning och räkning, men omständigheter kunna väl någon gång förekomma, då läraren både kan och bör begagna sig af monitörer, särskildt i dessa öfningsämnen. 3:e frågan: Huru skall kristendomsundervisningen på det mest fruktbringande sätt meddelas? — I småskolan böra bibliska berättelser hufvudsakligen inläras samt enkel ordförklaring af Luthers lilla katekes meddelas, hvilket i den egentliga folkskolan bör vidare utvecklas. Dessutom skall hvarje kristendomslektion, i likhet med hvarje god predikan, vara enkel, åskådlig (genom bibliska ex. belyst), utvecklande och tillämpande. . 4:e frågan: Huru skall ett allmännare skolsinne väckas, hvilket väl blifver säkraste borgen för en önskvärd, jemn och ordentlig skolgång? — Genom att för föräldrarne framhålla nutidens kraf af kunskapens nödvändighet, lärarens nit för sitt kall, att han icke blott är en dagakarl, som arbetar för lön; prestens och öfriga skolrådsmedlemmars oftare besök i skolan, dervid de böra observera, hvilka barn som äro frånvarande och då samtala med dessas föräldrar samt framhålla deras skyldighet emot sina barn. Skulle detta icke hjelpa, bör skolrådet använda de medel som enligt lag stå det till buds, för att få barnen till ordentlig skolgång. 5:e frågan: ÅÅro hemlexor för barnen nödvändiga för undervisningens framgång? — Den muntliga undervisningen ger intresse, lyftning och afrundning åt ämnet (derföre nödvändig) men böcker måste ock vara i barnens händer för att det skall vara rötter med undervisningen samt gifva reda och säkerhet. Barnens skolböcker komma ock många föräldrar till nytta, torde ock bidraga att gifva dem kärlek till skolan och vetandet. 6:e frågan: Hvad erfarenhet har vunnits vid de för underhållande af barnens skolkunskaper inrättade aftonskolor? — Aftonskolor äro goda, men svårt på landet att få dem i gång och sammanhälla lärjungarne för deras mångfaldiga hemsysslor o. s. v. Nästa stiftsmöte skall hållas i Töreboda. Riksbankens metalliska kassa utgjorde d. 29 Juni 28,639,200 rdr 29 öre och beloppet af utelöpande sedlar 32,625,961 rdr 61 öre. Oväder. Upsala och trakten deromkring hemsöktes d. 25 d:s af ett förfärligt oväder, hvilket en Upsalakorrespondent till Dagens Nyheter i ett bref af samma dag på följande sätt skildrar: Ett oväder, till hvars make väl nu lefvande Upsalienser icke varit vittne, drog kl. mellan 1 och 2 i dag öfrer staden; det kom från nordvest och gick mot ost-nordost. Tidigt på förmiddagen var vädret klart och vackert, men något efter kl. 11 började det mulna. Vid half ett-tiden hördes mer och mindre starka åskdunder, men blott få blixtar märktes. Ett egendomligt tjut uppstod nu, hvarpå det började blåsa, så att stickor och strå flöge som agnar i luften. Härpå kom först under några ögonblick litet regn, som åtföljdes af hagel, hvilka i afseende på häftighet, styrka och storlek voro i ständigt tilltagande under omkring en half timmes tid; men denna halftimme var förfärlig: man hörde knappt sin egen röst, då man talade. Gatorna, i vinklar och vrår försedde med hageldrifvor, liknade strömmande bäckar. Fyrisån steg, visserligen icke öfver sina bräddar, i staden, men nog tycktes vattenytan höja sig 1 å 2 fot. Lötven sletos från tråden och kringkastades på gatorna. Haglens storlek var från den vanliga till något mer än dufäggs; formen var rund. Brefskrifvaren har sjelf sett öfver 50 af haglen sönderslagna fönsterrutor. Våra goda upsaliensiska husmödrar gräto och trodde att Åyttersta domen skulle komma. Nu kl. 6 äro gatorna åter torra, men) här och der grönklädda. Rågen och kornet äro kullslagna, men icke förstörda. På landsvägarne synas spår efter riktiga strömmar. Fiera löfträd äro at. brutna på midten. En lönn af 1 fots diameter uti Flusterparken, eller den s. k. Strömpartern, har icke endast blifvit afbruten, utan äfven slungad omkring 20 alnar från sin höga stubbe, å hvilken en tvilling till den afbrutna sitter qvar. Ovädret har icke sträckt sig till det härifrån något öfver en half mil belägna Flott sund, der det blott duggregnat och hörts tjut och dån i luften vid middagstident. Vi ötverdritva ej om vi säga, att väl omkring och kanske öfver tusen fönsterrutor sönderslagits. I nästan alla hus med fönster åt nordvest ser det ut svm förödelsens styggelse: inga rutor och blott fragment af sådana. Litet hvar af stadsboarne gör sin rond genom staden nu på aftonen och alla kasta nyfiket sina blickar uppåt fönstren, för att se huru många fönster som äro i behåll. Upsala universitet. Som rektor prof:r Walmstedt, förklarat sig vilja begagna sig af den honom i sådan egenskap uti universitetsÅÖAatufarna madatna . P2 fr je