C—f 111—14 BAL 1911v FA PEN mn a 5 eD 82:2 de; hennes utseende och toalett bör dock tilläggas en viss andel häri. Från Utlandet. Den politiska marknaden är för att begagna ett kommersielt uttryck, f. n. ytterst flan och synes nästan hafva uppgått i det stora lån, som kommer att utbjudas i öfvermorgon. Vi hafva förut i telegram närmare redogjort för detsammas vilkor och behöfva derför nu icke återkomma vidare deriill. I afseende på lånets framgång finaes det icke heller mer än en mening, man antager neml., att det ensamt i Paris kommer att bli ötvertecknadt med minst dubbelt. Den fråga, som dernäst mycket sysselsatt allmänheten under senaste tiden har varit den om råämnesbeskattningen i Frankrike. Man hade hoppats, att Thiers skulle i det hänseendet omsider gifvit med sig för de liberalare tänkesätt, som gjort sig gållande. Men han har med seghet och envishet fordrat denna skatt, hvilken äfven slutligen blifvit till dess vigtigaste punkter beslutad. Den framgång, hr Thiers i detta hänseende vunnit, kan komma att stå honom dyrt. Lyckas han icke att genom den bereda sig de statsinkomster, som han påräknåt, så skall hans finanspolitik komma att lida ett stort och varaktigt nederlag. Dess framgång återigen beror uteslutande derpå, att de makter, som med Frankrike ingätt handelsfördrag, hvilka ej kunna uppsägas ännu på flera år, visa sig beredvilliga att samtycka till eftergifter. Vi tro likväl, att de icke skola vara härtill hugade, åtminstone antaga vi, att Sverige, som finner sig lyckligt under sitt fria lagstiftningssystem i handelsärenden, icke skall af svag eftergifvenhet ingå på att ändra detsamma, isynnerhet derför att alla förhållanden i Frankrike gifva vid handen, att den protektionistiska politiken icke skall ha någon verklig framgång derstädes. I Brest har en skandallös tilldragelse egt rum, hvilken på det högsta uppretat befolkningen mot jesuiterna. En jesuiterpater hade neml. haft i en jernvägskup en kärlekshandel med en dame af förnäm börd, på grund hvaraf patern och den medbrottsliga åtalats. Utanför jesuiterklostret ha sådana folksamlingar egt rum, att militären måst skrida in och skjuta skarpt, hvarvid flere personer sårats. Denna händelse är af vigt derför, att denledt dertill, att man nu äfven i Frankrike börjar agitera för jesuiternas fördrifvande. Till kommunalrådet i Brest har neml. inlemnats en med talrika underskrifter försedd ansökan om, att rådet måtte vidtaga nödiga mått och steg för staden Brests befriande från jesuiternas skara. Påfven har till fru Thiers och hennes syster, m:ll Dosue, förärat tvenne rosenkransar af guld genom sin nuntie i Paris. Högern inom nationalförsamlingen har beslutat till Thiers framställa den begäran, att han måtte inskrida mot de tidningar, som hädanefter begära församlingens upplösning, och att han må förbjuda de banketter, vid hvilka denna fråga kan bli töremål för tal. Dessutom vill högern, att Thiers icke skall tillåta Gambetta att under församlingens ferier göra propaganda inom provinsen till förmån för upplosnipgen. Thiers skall naturligtvis icke kunna bifalla sådana önskningar, om han verkligen vill efterkomma lagen. I södra Frankrike skall man i en gräfd håla i skogarne i Vardepartementet ha upptäckt en mängd chassepotgevär, munderingar och patroner. Dessa förråder tyckas hafva förberedts i hemlighet under Kommunen af Internationale, i beräkning på en allmän resning af demagogerna i södern. Nationalförsamlingen kommer icke att ajournera före d. 10 Aug. Från Madrid skrifves under d. 19 d:s ang. mordförsöket mot konungaparet följande: Kl. 5 i morse skulle konungen anträda sin mycket omtalade resa till de norra provinserna. Han skulle besöka Valladolid, Burgos, Valencia och Santander, i hvilken sista stad han skulle qvarstanna ett par, tre veckor, hvarefter han skulle besöka Bilbao, San Sebastian, Pampluna etc., sätet för carlistupproret, hvilket ännu icke alldeles utslocknat i de rorra provinserna. Under det konungen gjorde denna resa, skulle drottningen och de båda kongl. barnen uppehålla sig i Escurial eller La Granja. Gårdagen var derför deras sista dag tillsamman före skilsmessan under en måvad. De hade så anordnat, att de skulle bevista den konsert i fria luften, som gafs i de vackra trädgårdarne till Buen Retiro, älsklingsplatsen för Madrids bättre befolkning under de svala aftnarne. På eftermiddagen erhöll civilguvernören, sennor Mata, hemlig underrättelse om, att aftonen icke skulle förflyta utan ett mordförsök mot H. M:ts lif. H. M:t blef äfven i hemlighet upplyst derum, men han antingen vägrade att tre derpå eller ock önskade han ej att oroa drottningen, ty han icke allenast red ut ensam, utan ändrade icke heller sin assigt att besöka konserten. Civilguvernören fördubblade alla de försigtighetsmått, som vanligen bruka vidtagas vid aftonkonserterna. Hela vägen från slottet till trädgårdarne betäcktes med väpnad polis, många af dem i civil drägt, och han lät strängt bevaka alla misstänkta individer ur konspiratorsklassen i Madrid. Deras majestäter lemnade enl. vanan i öppen vagn slottet kort före kl. 10. De innehade baksätet, och framför dem satt general Burgos som adjutant. Tre andra adintanter akta darhakam I unmm