Göteborgsposten – 25 juli 1872, sida 2

som hon var, bli utsedd till en så afundsvärd lott, och mellan snyftningarne hviskade hon: — Ja, jag skall det. Reine Allix talade med mjölnaren och hans hustru i vederbörlig ordning och med lika mycket allvar som om, hon begärt den rika Yacob6, källarmästarens enda dotter, till sonhustru. De båda makarne samtyckte, do hade ingen invänning att göra, och Reine Allix svepte sin schal omkring sig och gick tillbaka utför kullen och den gamla gatan just då ljusen började tändas i de små boningarne. — Det är väl gjort, det är vil gjordt, mumlade hon för sig sjelf i det hon blickade upp mot de rosenröda aftonmolnen. Om ctt eller två år skall jag hvila i min graf. Jag skall lemna honom lättare om jag vet att han har en varelse som vårdar sig om honom, och jag skall ligga lugn i min kista då jag vet att hans barn och barnbarn skola lefva i Berceau samt kanske emellanåt tänka på mig då qvällarne bli långa och de sitta kring eldbrasan. Hon gick in genom dörren till sin hydda och upp till Bernadon samt lade sina händer på hans axlar. — Må det gå dig väl, min sonson, och må det gå dina barn och barns barn väl efter dig, sade hon högtidligt. Margot skall bli din