Göteborgsposten – 22 juli 1872, sida 1

bifall och beröm på alla håll och kanter, en ganska hård pröfning att se hela denna lilla verld vänd emot sig för rakt ingenting. Särdeles hårdt var det i denna kalla snödigra vinter, då den enda värma som kunde erhållas var den som utgick från eldstäderna i hommen och den som låg i grannarnes vänliga helsningar. Om vintertiden slöto sig alla närmare intill hvarandra, alla med undantag af Nello och Patrasche, med hvilka ingen nu ville ha någonting att göra och som fingo sköta sig bäst de kunde med den gamle förlamade sänglig gande mannen i den lilla hyddan, hvars härd ofta var kall och hvars bord ofta var utan br ty på senare tiden hade det kommit en mj uppköpare till trakten hvilken köpte upp mjölken vid de kringliggande ladugårdarne och dagligen körde den in till staden, så att blott några få, hvilka vägrat att träffa någon uppgörelse med honom hade förblifvit den lilla gröna kärran trogna. Det lass Patrasche drog hade alltså blifvit ganska lätt, och slantarne i Nellos börs hade, dessvärre, äfven de blifvit betydligt lättare. Hunden brukade nu som förr stanna vid alla de husportar som ej längre öppnades för honom samt blieka upp med en stum vädjan, och det gjorde grannarne ondt att hålla sina dörrar och sina hjertan tillslutna och låta Pa