ren G. J. Tersmeden, i ledigheten efter till Nässjö förflyttade L. v. Greiff. Lönereglering. Från och med Januari till och med April månader innevar. år har K. M:t fastställt löneregleringar för kyrkoherdarne i åtskilliga pastorat inom riket, deribland inom Göteborgs och Bohuslän: Skes 6450 rdr och Uddevalla 6600 rdr. Nederlagsrätt. K. M:t har beviljat staden Cimbrishamn fullständig rätt att på nederlag upplägga varor af utländsk produktion och tillverkning, mot skyldighet för staden att tillhandahålla till förvarande af nederlagsgods ders ädes nödiga magasin, som vid besigtning godkännas. En dyrbar utställning, I London pågår i sammanhang med den internationala utställningen en utställning af prinsessan Alexandras juveler, hvaraf en korresp. till Dagstelegrafen lemnar följande lifliga skildring: Det smycke, som först finnes upptaget i katalogen, är det, som prinsessan erhållit af sin far, kung Kristian IX och som förfärdigats af hofjuveleraren Didrichsen i Köpenhamn. Det är ett halsband af perlor och diamanter i fem atdelningar, inbördes förbundna med festoner af perlor och med en stor briljant i midten. I halsbandets centrum finnes en afbildning af Dagmarskorset, i emalj, prydt med perlor och diamanter. Det andra numret är en bukettbållare, som prinsessan erhållit af Maha-rajahen Dulcep Lingh. Den är af bergkristall, inlagd med perlor och korall. På skaftet finnes ett band af smaragder och diamanter samt en krona af juveler; spetsen bildas af en kristallkula med rubiuer och diamanter. Vid buketthållaren är fästad en kedja at guld och perlor samt en ring af 8 perlor. Dernäst kommer man till en höglandsbrosch, som förärades prinsessan vid hennes ankomst till England; på broschens ena sida finnes följande motto: n defence, God me defend, och på den andra sidan finnes ingraveradt: Välkommen och lycka till Danmarks dotter från berglandet, 1863. Vidare följa 4 indiska smycken, alla rikt besatta med diamanter och förärade till prinsessan af olika indiska furstar. Det näst sista numret är ett historiskt smycke, ett hederstecken i stil från det femte århundradet, omgifvet af en bukett. Buketten at smaragder och diamanter, består af klöfver, ek, vintergröna och tistel, emblemerna för de fyra årstiderna. Bandet på smycket är af blå emalj med en fin briljantnål och följande motto i diamanten: Från Syd-Wales till dess prinsessa. Tecknet består af en purjolök (Wales sinnebild) i perlor, smaragder och diamanter på diamantbotten och vid sidan hänga porträtter af S:t David, erkebiskop af Caerleon i Syd-Wales, furstendömets skyddspatron, samt Wales drake, hvilken förskrifver sig från Gadwaladyr, den siste infödde kungen, som blef vald till att regera öfver de britiska stammarne och af hvilken prinsessan af Wales är en ättling i rakt nedstigande led. Denna drake har burits af Henrik VII, Henrik VIII och drottning Elisabeth. Det sista numret, en gåfva från damerna i Syd-Wales, är ett armband af smaragder och perlor med inskriften: Gud bevare vår egen prinsessa. Första årsväxtberättelsen för Kronobergs län är af följande lydelse: Under början af nästlidet års höst var väderleken för höstsådden tjenlig, men frost och snö inträffade tidigt, hvarefter vintern senare blef blid med mycken nederbörd. Den ovanligt tidiga våren, i början torr men sedermera regnig, har varit för årsväxten särdeles gynnsam, i följd hvaraf såväl höstoch vårsäden, synnerligast den senare, som äfven rotfrukter och lin gifva hopp om god skörd, hvarförutan höfångsten, hvars inbergande nu alltjemt pågår, torde blifva ovanligt riklig. Frän Kristianstads län: Höstarbetet försiggick under något regnig, men i allmänhet tjenlig väderlek. Vintern har varit mild, och endast trån Ingelstads och Jerrestads härader förspordes klagomål ötver ymnig nederbörd, som under vintern och början at våren på mindre fläckar förstörde rågen och hvetet, så att växten ruttnade. I öfrige delar af länet deremot var nederbörden under vintern jemförelsevis ringa, men faran för brist på fuktighet i jorden aflägsnades genom det högst betydliga, underj en hel vecka fortfarande snöfall, som inträffade mot slutet af Mars. — De eljest uuder vären vanliga nattfrosterna hafva i år nästan uteblifvit eller ätminstone ej förorsakat nämnvärd skada, och under hela försommaren har herrskat den mest gynnsamma väderlek med omvexlande regu och värme. — Iill följd häraf hafva ock nu de flesta sädesslagen, äfven inom de begge ofvannämude häraderna, ett lofvande utseende och äro i allmänhet ovanligt framskridna i förhållande till årstiden. — Vintersäden, råg och hvete, har redan blommat ut och antages till och med på lättare jord blitva mogen inom månadens utgång. Ehuru på magra och sanka ställen något kort och tunn, synes den lofva god afkastning. — Raps och rips, odladt eudast i södra delen at länet, lofvar ock god skörd. — Vårsäden har redan gått i ax, och trindsäden har börjat blomma. — Får den gynnsamma våuerleken fortfara, är förhoppning om ganska god skörd af dessa sädesarter, utom i Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härader, hvarest värsadesgrödan för det närvarande, särdeles å sidlånd mark och lerjord, knappt utlofvar medelmåttig afkastning. — Enär säden i år så tidigt gått ur holk, måste autagas, att halmen af såväl vintersom vårsåden blir betydligt kortare än i fjol. — Lin och hampa äro i god växtlighet. — Potuter och öfrige rotfrukter stå triska och frodiga, utlofvande god skörd. — Första klöfverskörden, som under gynnsam väderlek redan blitvit inbergad, har varit rikligare på många år, och äfven på de naturliga ängarue synes hötångsten ovanligt god. Från Stockholms län: Eburu höstsädet förlidet år till följd af torka och tidig vinter visade sig svagt, har likval detta sade i anseende till den för växtligheten gynnsamma vaderleken under våren och sommaren på ett förvånande sätt nepat sig, så att både hvetet och rågen lemna förboppning om god skörd. — Vårsädet, bestående af korn; hafre, blandsäd, ärter och bouor, lofvar en rik äring. — Kotfrukterna visa sig äfven hoppgitvande, för så vidt något omdöme härom änuu kan fällas. — Gräsväxten är vackrare än i mannaminne och lemnar således utsigt om en ovauligt rik höskörd, hvilkem redan är börjad under gynnsamma förhållanden. — Från vissa delar af länet spörjes dock klagau öfver rost å hvetet och, ehuru unuantagsvis, öfver mask å värsäden.