Göteborgsposten – 18 juli 1872, sida 2

2 — I dag är det ju Alois namnsdag, eller hur? hördes gubben Daas denna afton yttra från bädden der han låg utsträckt. Gossen gjorde en jakande åtbörd; han skulle heldre ha önskat att den gemle mannens minne i detta fall varit något mindre noggrannt. — Och hvarföre är du ej hos dem i qvarnen? fortfor hans morfar. Du har aldrig något af de föregående åren varit derifrån på denna dag, Nello. — Du är för sjuk, morfar, för att lemnas ensam, mumlade gossen i det han lutade fram sitt vackra ungdomliga hufvud öfver bädden. (Foriss.)