Göteborgsposten – 12 juli 1872, sida 2

Från Utlandet. Ungern har under en tid varit på det våldsammaste upprördt af en valkamp, hvilken i afseende på partiernas ömaesidiga förbittring nästan saknar sitt motstycke i våra dagar, kanske med undantag af Nordamerikas Förenta Stater. En korresp. från Pest lemnar följande skildring häraf i ett bref, dateradt d. 2 d:s: Valrörelsen har nu varat i ett par månader, och vi äro ännu icke hunna till slutet med den. Resultatet är visserligen algjordt, och Deakpartiet har fått en så öfvervägande majoritet, att det kan styra våra angelägenheter under nästa riksdagsperiod, utan fara för att stjelpa; men huru många penningar och blodiga pannor det kostat, må gudarne veta. Så många blodiga slagsmål, så många grofva och gemena valmanövrer, ett sådant åsidosättande af allt undseende och en så storartad bestickning har man knappast någonsin förr upplefvat i Ungern, åtminstone icke under den tid som ligger emellan den grå forntiden och det minnesrika året 1848, då vi erhöllo en ny vallag. Huru många magyarer som förlorat lif och lemmar, skall måhända kunna visas af någon ihärdig statistiker; men huru regeringen skall kunna aflägga räkenskap för de ofantliga summor, som användts på mutor, är tillsvidare en gåta. Enligt all sannolikhet skall hon uppföra dem i budgeten för rättsskipningen och folkundervisningen, och dit höra de ju också i viss mening. Om man icke varit vittne till de ungerska valen, kan man ej göra sig någon föreställning om det oväsen och den agitation, hvaraf de åtföljas. De taga sig ut som karnevaler i andra länder, endast med den ekilnaden att de visst icke gå så gemytligt för sig och att de vara mycket längre. Det är alldeles omöjligt att afsluta våra val på kortare tid än två månader, och huru mycket vin som under denna tid kan drickas i stark sommarhetta och i ett af de rikaste vinländer i verlden, derom kunna måhända knappast innevåvarne i andra vintrakter af Europa göra sig till fullo ett begrepp. Ännu svårare skall det vara för främlingar att sätta sig in i den invecklade valmetoden. Omröstningen är visserligen enkel, åtminstone i teorien, i det att den kan försiggå både öppet och hemligt genom röstsedlar, alldeles efter valkretsens godtfinnande; men förberedelserna äro vida mera invecklade. Lagen fordrar neml., att före hvarje val en allmän inregistrering af de valberättigade skall ega rum. Det är härför, som så många veckor åtgå, och eftersom valens utgång till etor del beror deraf, drifves denna sak med en alldeles fabelaktig häftighet. I och för sig skulle man alls icke ha någon anledning härtill, ty vilkoren för valrätten äro mycket noggrannt angifna, och valbestyrelserna borde derför alls icke vara i tvifvel om, hvem de skola uppföra på listorna och åvem de skola utesluta. Men så enkel ställer sig emellertid icke saken i praktiken. Lagen säger visserligen, att hvar och en, som i en by eller en köping eger ett hus, hvilket är värdt 300 gulden, är valberättigad; men det tillkommer i många fall valbestyrelserna att afgöra, om de ifrågavarande husen ha det nämnda värdet eller icke. Det är således klart, att valbestyrelserna ha en betydlig makt. Dertill kommer ytterligare, att de efter eget tycke bestämma huru valen skola ega rum, och äfven bärigenom kunna de utöfva starkt inflytande på utgången. Valstället behöfver blott förläggas ett par mil längre mot norr eller söder, mot vester eller öster, för att man skall kuuna hålla många af de valmän borta, som man önskar att ha ifrån valen. Alldenstund valbestyrelserna, som sagdt, ätvenledes ha rätt att afgöra, om omröstningen skall försiggå offentligt eller icke, skall man inse, huru mäktigt de kunna inverka på valen genom lagliga och olagliga medel, och att mycket, om icke det aldra mesta, beror af deras sammansättning. Deraf följer, att man i flera veckor strider om sammansättningen af dessa valstyrelser med alla möjliga vapen, med penningar, qvickhetor, knutnäfvar, påkar och sablar. Häraf kan äfven förklaras, att man redan i början afförliden månad kunde med bestämdhet förutsäga Deakpartiets seger. Det oaktadt försummar oppositionen ännu icke i denna stund något medel för att här och der genomdrifva ett val. Den vet sig skola vara i minoriteten, men det kan ej vara likgiltigt, huru stor denna minoritet blir, då det för densamma gäller lif eller död. Om den förfogar öfver en någorlunda minoritet, skall den då och då kunna drifva minoriteten fram eller hålla den til baka, under det att den deremot skulle förlora all sjelftillit och hvarje hopp, om den infann sig å riksdagen till så ringa antal, att den ej ens kunde göra anspråk på att kallas ett parti. A — LLr————————L — LX — Gift dig ej med någon annan än den sAm lan slaOaba dim Öosas A. ta