Utställningen i Köpenhamn. (Bref till Göteborgs-Posten.) XIV. Köpenhamn d. I Juli. Det skulle icke allenast ha varit oförenligt med dansk sedvänja, det skulle ha varit nägonting för alla länder och för alla utställningar alldeles extraordinärt, om allt hade varit fullkomligt färdigt till att presentera sig, i samma ögonblick som kungen förklarade utställningen öppnad och springvattnen började plaska. Här var man i sjeltva verket långtifrån färdig på den stora invigningsdagen och de, som under loppet af utställningstidens första veckor aflade besök i fslottet, erforo visserligen behaget af att det icke, som nu, dagligen var bortåt ett halftjog tusen andra, som samtidigt med dem togo dess skatter i ögonsigte, men så fingo de i stället icke tillfälle att beundra åtskilliga af dessa, som af olika skäl ej kunde presentera sig genast. Efterband har ditkommit mycket som ej fanns der under den första tiden och som derföre vi, hvilka hörde till de tidigaste besökandena, ännu icke ha sett. Ett och annat föremål ha vi måhända också förbigått på vår vandring och jag antar derföre, att mina läsare nog vilja följa mig på ännu ett besök i den stora byggnaden. Jag skall derunderj presentera tor er åtskilliga nya, svenska utställningsföremål, hvilka säkert skola intressera er. Uti parken har t. ex. rest sig en af firman Strömman Larsson i Göteborg utställd, inbjudande liten villa af trä, som väcker mycken uppmärksamhet ej ailenast på grund at sitt utmärkta material utan ätven på grund af sin egendomliga stil. Hon representerar nemligen det s. k. triangulära byggnadssystemet, som med sitt stora tak, hvilket når nastan ner till jorden och med sina egendomliga gaflar tar sig högst märkvärdigt ut. Den arkitekt, hvilken uppfunnit denna stil, är, som bekant, lojtn. v. Gegerfelt, som en vid kunnat räknas bland vår danska hufvudstads mänga ansedda svenska gäster. Han har af konsttinslotteriet i Göteborg fått sig beviljad en större summa, hvartör han skall inköpa konstindustriela föremål, hvilka kunna tjena som mönster för den svenska industrien och samtidigt har han vägledt de 30 göteborgska arbetare, som det nämnda lotteriet har beviljat ett reseunderstöd för att, bli bekanta med industriatställningen. På tal om lotterier må vi icke glömma, att Malmö Industrilotteri också har intunvit sig på utställningen och i glashallen uppstallt en vacker liten uppsats med guld-och silfverarbeten, täoch kaffeserviser samt liknande föremål. De äro utarbetade med smak, men kunna dock icke uthärda jemförelse med den svenska dryckespokalen, som fått plats vid sidan af dem och är utställd af juveieraren C. A. Liedberg i Stockholm samt egentligen borde ha sin plats i konstmen icke i industri-utställningen. Ölverst är han rikt prydd med symboliska figurer och emblemer, isynnerhet med sådana, som ha afseende på kriget och industrien och rundtom finnas jemväl ej mindre än 24 svenska landskapssköldar. Ötverst på locket står en miniatyrstaty, föreställande — ——— —