Groddrottningen ). Fantastisk berättelse af George Sand. (Öfvers. från franskan). Under det Groddrottningen talade på detta sätt, började hon hoppa och dansa alldeles ursinnigt; men hvad hon än gjorde så förblef hon groda, och horisonten började ljusna. Hon skrattade, skrek, gret, slog mot bassinens marmor med sina bakfötter, fläktade och lekte med solfjädern, sträckte ut sina framtassar såsom en balett-dansös, vred på kroppen och rullade med ögonen alldeles förtvifladt. Marguerite, som betraktat henne med förfäran, erfor plötsligt ett sådant intryck af det komiska i alla dessa rörelser och förvridningar, att hon brast i det häftigaste skratt och sjönk ner på gräsvallen. Groddrottningen blef då alldeles ursinnigt förbittrad på henne. — Vill du tiga, din sakramenskade unge! utropade hon, ditt skratt stör mina besvärjelser. Tig, eller skall jag straffa dig som du förtjenar! — Min Gud! madame, förlät mig, sva7) Forts, fr. N:o 158.