Göteborgsposten – 29 juni 1872, sida 2

j IAMAD ovh 16mHAGML LI GCUSAMmmå SILL oli fall. Framtiden, och kanske till och med en ssnar framtid, kommer att visa, huruvida tyska regeringarne och tyska riksdagen icke i denna sak gått något väl brådstörtadt till väga, i det de framkallat en konflikt, hvars följder naturligtvis äro ännu oberäkneliga. Allt, som i religiöst hänseende smakar af tvång, är olidligt och ogiltigt, och det är i grunden mindre de andliga ordnarne, än en del katolska bekännare, som träffats af lagen. Nationalzeit. berättar, att biskop Krementz af Ermeland i sitt svar på kultusministerns dekret, hvari han befalles att lyda landets lagar och upphäfva de exkommunikationer, han askunnat, vägrat iakttaga den äskade Iydaaden. Biskopen stödjer eig på Jesu i bibelordet förvarade uttryck: Gifver kejsaren, det kejsaren tillhör, och Gudi, det Gudi tillhör. Han kan derför endast lyda landets lag, när den öfverensstämmer med Guds lagar. Det tillhör den katolska kyrkan att afgöra öfver, hvad som är Guds lag, och till denna höra de exkommunikationer, som han uttalat. Alldenstund det förhåller sig så, kan han icke, i trots af den preussiska lagen, upphätva det bann han lagt på de exkommunicerade. — Dat säges, att biskopen nu skall erhålla uppmaning att underteckna en förbindelse, i hvilken han förbinder sig till ovilkorlig lydnad under statens lagar, och om han vägrar att lemna denna underskrift, skall han förbjudas att vidare utöfva sitt embete. Som bekant, förbjuder ett nytt dekret medlemmarne af en andlig orden att taga anställning som lärare eller lärarinnor vid allmänna folkskolor. Man väntar från den romerska curian en allvarsam protest mot den nya jesuiterlagen. Kolarbetaraes strike i trakten af Essen fortfar. Sent på aftonen uppstod eld i grufvan Cacordie; man tror, att den blifvit anlagd. Ej allenast i Rehntrakten, utan äfven i Berlin märker man på det kännbaraste afstannandet af kolproduktionen. Enligt Post betalas en banvagn kol nu i Berlin 5 thlr högre än förut; det är dock svårt att äfven till ett sådant pris få de nödiga kolen. I en af grufvorna har man upptäckt en brottslig plan. Öfver ett af schakten, som railsvagnen passerar, brukade nemligen ligga fasta plankor. Dessa hade borttagits och ersatts med lösa bräder, så att de personer, som möjligen skulle komma på dem, ovilkorligen måste störta ned i schaktet. Lyckligtvis upptäcktes planen i tid, så att man kunde förekomma olyckan. Från Berlin skrifves, att man der ej har någon vetskap om en europeisk konferens ang. förföljelsen af de rumeniska judarne, hvilken skulle ha föreslagits af England. Det oaktadt torde en öfverenskommelse mellan makterna kunna i denna sak ernås. Från Böhmen klagas öfver, att arbetarerörelsen tyckes äfven utbreda sig dit. De mekaniska arbetarne, hvilka i flera veckor begärt löneförhöjning, ämna nu samtlige slå sig tillsammans för att tilltvinga sådan, om möjligt på den fredliga uppgörelsens väg. Rörelsen utbreder sig äfven till de andra yrkena. Frankrikes nationalförsamling har i armåölagen antagit ett af biskop Dupanloup väckt ändringsförslag, gående ut derpå, att regeriogen skulle genom lämpliga anordningar tillförsäkra soldater och sjömän fri religionsutöfning. Bredvid det tvång, som man i Tyskland vill pålägga armån i religiöst hänseende, är detta förslag af en viss märklighet. Såsom egendomligt må nämnas, att då Dupanloup i kammaren hållit sitt tal, som motiverade förslaget, Gambetta gick omkring bland medlemmarne af högern och uppmanade dem att rösta för ändringsförslaget. Kreaturssjukan i Frankrike har nu i det närmaste upphört. Den transka skattkammaren har i dagarne till Tyskland utbetalt 11,700 tres, till understöd tör de tyskar, hvilka i början af sista kriget blefvo årifna från Frankrike. Detta belopp utgör i medeltal 350 fres för hvar och en. Inallos 42,632 tyskar fördretvos. Det förefaller dock nästan väl besynnerligt, alt tyska regeringarne vilja uttaga denna summa af det hårdt pressade Frankrike, hvilket så rikligt fyller deras egna skattkamrar! I fängelset vid Rue de Noaillles i Versailles finnas f. n. 21 till döden dömda fångar. I tukthuset i Versailles äro flera lifdömda qvinnor. Rochefort är qvar på ön Rå, der han ligger under läkarebebandling, men likväl fortfarande egnar sig åt litterära arbeten. Man har tillåtit honom samla de nödiga materialierna till en anekdotisk historia af det andra kejsardömet. George Cavalier, med tillnamnet Pipe en Bois, som dömts till landsflykt, ligger sjuk i Bryssel. Marskalk Forey begrofs midsommardagen med vanliga ceremonier i Paris. Ungefär 10,000 wan trupper voro uppställda på Invalidhotellets esplanade. De föllo samtlige på knä, då begrafningsceremonien började. En massa bonapartister hade infunnit sig. I England har en stark omflyttning af jordbruksarbetarve börjat. De sämre aflönade arbetarne i södra England flytta neml. med sina familjer till norra delen af landet, der inkomsterna äro bättre. I Shoeburyness ha försök anstälts med den Qvickska rakettorpedon och med jätteka nonen från Woolwich. Qvicks uppfinning tyckes ej ha visat sig synnerligen användbar. 2 1 a VIT a T Ar .A.. I las — re —— — 35 6 .—