Göteborgsposten – 27 juni 1872, sida 2

Man kunde ej böra ett ord, emedan det ouppsbörligt bvisslades och sjöngs Marseljäsen under hela pjesens gång. Direktören vid den högre handelsskolan i Mulhouse, dr Penot, flyttar till Lyon, för att der anlägga en liknande anstalt. På den plats vid Froschweiler, hvarest i den häftigaste kampen stod d. 6 Aug. 1870, skall i stället för den gamla sönderskjutna kyrkan ett nytt sfredstempel resa eig. För ändamålet finnes en summa af 110000 fres tillgänglig. Arbetet står under skydd af kronprinsen af Tyska Riket. Af de ingångna underrättelserna ifrån Spanien vill det nästan Synas som altcarlistupproret börjar taga upp sig igen. Så har i Catalonien en större sammanstötning egt rum mellan de kongl. trupperna och carlistbanden. Striden varade i flera timmar, då trupperna slutligen utkastade carlisterna, som ledo stora förluster, ur deras ställning. Carlisterna skola vid Martorell, der kustbanan utgrenar sig från jernvägen Barcelona-Gerona, ha anstält stora förödelser. De sprängde en bro, förstörde vexeln på banan, lyktor och telegrasstolpar! samt satte eld på vagosskjulen. Stora; olyckor skulle ha skett, om icke det till stationen sig närmande tåget blifvit i tid underrättadt. I de baskisk-navarra-trakterna ba carlisterna lidit flera underlag, Flera carlistanförare ha antingen tillfångatagits eller måst flykta. Unionisterna, med Serrano och Topete, i spetsen, skola nu särdeles verksamt intrigera mot konung Amadeo, hvilken nästan med säkerhet kan snart vänta sig ett häftigt och starkt angropp från Isabellisterna, hvilka vilja sätta prinsen af Asturien på tronen och nu äfven understödjas af den till karakteren, tyckes det, mer än tvetydige hertigen af Montponsier. Tyskland har återigen af döden beröfvats en at sina mera framstående skriftställare, neml. Robert Prutz, född 1816: År 1839 började han sin skriftatällarebana som medarbetare iIIallische Jahrbiicker och 1841 framträdde han med sitt första litterärhistoriska verk Der Göttinger Dichterbund. Sedan utvecklade han stor verksamhet som förf. till såväl dramer, bl. a. krich XIV-, som äfven romaner och lyriska dikter, bland hvilka senare en, kort före krigets utbrott 1866, åsamkade honom för majestätsbrott 3 månaders fängelse, hvilket han dock besparades genom en amnesti. Under de sista tio åren egnade han sig nästan uteslutande åt hållandet af föredrag i Tysklands större städer, hvarunder hans sjuklighet likväl alltjemt tilltog, tills han slutligen dukade under för densamma. Det påstås, att, på uppmaning från Vaticanen, en konferens af tyska kyrkofurstar skall hållas vid St. Bonifacii graf i Fulda, för att der uppsätta en protest mot den preussiska militärmyndighetens tilltag att vilja skrifva en tysk biskop — fältprosten Namczanowski — lagar; denna protest skall öfverlemnas till kejsaren. I en tysk Bönbok för soldater af den evangeliska tron förekommer bl. a. följande bön tör en kavallerist: erre Gud, jag tackar dig, derför att du skapat detta ädla djur, som är för mig så nyttigt och värderikt och bvilket tjenar mig som en lem i min kropp. Låt mig derför för din skull hålla min häst i ära, troget vårda honom, icke visa någon ovilja emot honom, utan städse betänka, att älven detta djur, som är så underdånigt, afvaktar den Guds barns uppenbarelse, hvartill du vill förbjelpa mig. Amen. — Mot en sådan bön, så upplyftande och tankediger, kan väl ej ens den gode Bismarck ha något att invända. Heidelbergs universitet egde ända tills stadens eröfring under 30:åriga kriget det rikhaltigaste och berömdaste bibliotek på den tiden; det finnes ännu i Vaticanen, dit det skänktes af hertig Maximilian af Baiern. Påfven skickade sin dåvarande geheimesekreterare Leo Alacci för att afhemta den dyrbara gåfvan. Denne Alacci förde under sina resor fram och tillbaka och under sitt vistande i Heidelberg en utförlig dagbok, i hvilken han ej blott beskref alla de enskildheter, som han uppleft under sin sändning, utan äfven alla de händelser som i öfrigt kommit till hans öron. Denna dagbok har allt hittills förhlifvit obakant, men för kort tid sedan fann man den i en by vid Udine, och den kommer nu att offentliggöras i Tyskland. I ett bref från Gånöve läses: Skiljedomstolen utgöres af ungefär 15 medlemmar. De engelska ombuden erhålla 25,000 p. st. i arvede, skiljedomrarne 1000 fres för hvarje sammanträde. Den sal, i hvilken konserenserna ega rum, är hållen i en mycket enkel smak. Några oljefärgstaflor och en Ielvetia med sapan i hand äro dess enda prydvad. Under fönstren ligger en trädgård, ur hvilken häjar alm Att H AAnace 2 3