Göteborgsposten – 27 juni 1872, sida 1

Rivalerna ). Af mrs Henry Wood, förf. till Lordens döttrar m. fl Ack! det behöfdes blott en enda blick. Derinne, öfverst, låg bössan afbrucen. IIuru många stycken det var räknade bon ej, hon skulle ej ha velat vidröra dem för hela verlden. Do voro våta liksom om de blifrit doppade i vatten för att bli aftvättade, och de lågo på en hög våta jagtkläder. Hade han gått ner i någon damm innen han kom hem den der qvällen för att skölja bort spåren? Sannolikt. Mrs Norko staplade bort några steg och sjönk derefter ner på en stol, blek och förtviflad. Utom allt tvifvel var hennes man Edward Jansons mördare. Änyo gick hon bort till byrän och sköt den tillbaka på sin plats. Så fort hennes man öppnade den, skulle han märka hålet och upptäcka hvad hon gjort. Ilon brydde sig ej derom; hädanefter fanns det föga här i lifvet som hon brydde sig om. Hon tog upp den tunga hammaren och huggjernet samt dolde dem under sitt svarta sidenförkläde ifall hon på vägen nerför trappan till verktygslådan skulle möta någon, då i detsamma plötsligt en knackning hördes på dörren. Hon blef så skrämd deraf att hon uppgaf ett lätt rop. — Det är endast jag, hördes kokerskans stämma. Mrs Yorke svarade något, hon visste ej hvad, och tjenarinnan återtog. — Det är en främmande dame som önskar tala med er: Med likblekt ansigte och darrande från hufvud till fötter öppnade mrs Yorke en af sina byrålådor och lade ) Fortn. fr. N:o 145