Utställningen i Köpenhamn. VIL Köpenhamn d. 21 Juni. Då kungen hade förklarat utställningen för öppnad, började glashallens stora springvatten att kasta sina strålar mot höjden och alla de utställda maskinerna började att arbeta. Sedan dess ha de, åtminstone under den tid, som utställningen stått öppen för allmänheten varit i oafbruten verksamhet. I den lilla vrån af glashallen bakom tyghusets harneskklädda riddare ha symaskinerna haft brådtom och innansör i sidoflygelns nedersta våning ha deras större kolleger gifvit intressanta prof på sin verksamhet. Derute är det flinka sömmerskor, hvilkas små fötter komma bjulen att löpa omkring, härinne drifver en kolossal ångmaskin till de besökandes stora förnöjelse hela verket. Rundtomkring doftar det af chokolad och i sjelfva verket är också tillverkningen af denna vara en af de fabrikationer, som förevisas. Man ser stora säckar uppradade, innehållande kakaobönerna i rått tillstånd, man ser derefter den bruna degen bli tillberedd och knådad, ser den komma ut från valsarne i stora kakor och följer derpå den komplicerade operation som är nödvändig intilldess slutligen chokoladen, behörigen inlagd och försedd med passande etiketter, presenterar sig färdig till törsäljning under namn af Lutställningschokolad och uppträder som en mycket farlig konkurrent till Åkkonfektmannen, en egendomlig uppenbarelse, som är placerad vid ingången till bygnaden, der han utbjuder sina varor. Man kan omöjligt misstaga sig om hvilken han är. På hans hjessa höjer sig nemligen en väldig hatt, hvarpå med stora röda bokstäfver står måladt: Nordisk Industri-konfekt och i ett omkring halsen hängande snöre bär han en hel liten butik, uppfyld med påsar och strutar i alla möjliga brokiga färger. Bredvid chokoladfabriken se vi ett helt litet tryckeri i verksamhet. Sättarne stå vid sina pulpeter och tryckpressarne arbeta. För hvarje nytt slag af maskinen presenterar sig ett nytt exemplar af en liten prydlig tidning, utställningens officiela och privilegierade Dagblad, som af små kolportörer försäljas rundtom i utställningslokalerna. Genom upphängda plakater underrättas allmänheten tillika om att tryckeriet ombesörjer visitkort strax, anvagligen till stor beqvämlighet för de många, hvilka härinne i utställningsbygnaden knyta nya bekantskaper. — Midtibland alla de surrande och snurrande maskinerier, hvilka man här påträffar rundtomkring sig, står en enkel apparat, som i mer än vanlig grad ådrager sig uppmärksamheten, ehuru den alldeles ingenting har gemensamt med de stora arbetande ångmaskinerna och ehuru den på det hela taget törekommer mycket enkel. Det är medaljpreglingsmaskinen, som slår den vackra utställningsmedaljen. Två karlar sätta den stora svängeln i rörelse, då stämpeln med sådan kraft ger den blanka tennskifvan en tryckpress, att man ganska tydligt kan läsa de fina bokstäfverna i H. P. Holsts vackra vers: For hvert et Tab igjen Erstatning findes, Hvad udad tabes, det maa indaad vindes. Rundtom alla dessa maskiner finnas för öfrigt samlade smaklulla utställningar af alla möjliga jernsaker, af kakelugnar och kaminer, af liar, plogar, spadar och andra åkerbruksredskap, at kok-, bakoch stek-apparater samt mycket annat. I den bredvid liggande annexbyggnaden träffa vi först på en lång gång med köksföremål, tvättoch badapparater. Hos oss, hvarest husen, dessvärre, endast högst sällan erbjuda de t. ex. i Stockholm så allmänna bad