Svenska läraremötet i Lund. (Bref till Göreborgs-Posten.) Lund d. 21 Juni. Vi fortsätta i dag sektionsreseraterna från gärdagen. 1 den afdelning, som behandlat frågor rörande allmänna språkunuervisningen, hade man kommit till det resultat, att tyska spräket var mer egnadt att väcka och utbilda ungdomens spräksinne an det franska. Sektionen hade ej ansett lämpligt att anordna en gemensam språkundervisning för de båda bildningslinierna i de lägre klasserna at elementarläroverken; skulle något grundlåggande språk studeras gemensamt, så förordades det tornnordiska. — Klassiska spräksektionen hade med afseende på tråg. 47 — Åhuru modersmålets fordringar skola tillgodoses (vid öfversältning från klassiska författares skrifter — tunnit för goat, att ynglingen i de lägre klasserna borde vänjas vid att sjelf tbaga ut en ordagrann öfversättning, men i de högre begagna en god svenska. Man hade ätven ansett det vara af väsentligt gagn, att undervisningen i de begge klassiska spräken, framför allt i de högre klasserna, lades i en lärares hand. — 1 sektionen för frammande letvande språk hade under diskussionen den åsigten stadgats, att undervisningen i de letvande språken borde bedrifvas så praktiskt som möjligt; dock borde fästas synnerlig vigt vid bibringandet af en teoretisk underbyggnad och utbildniug i språken. — Den historiskt-geografiska sektionen hade allmänt uttalat sig för en inskränkning af undervisningen uti den allmänna historien till förmån för den svenska; studiet af geogratien borde ock sättas i närmare forbindelse med det af historien. — I natural-historiska sektionen hade yrkats för detta ämnes inträdande redan i andra kiassen. — Pedagogiska sektionen hade hatt en mycket litlig diskussion om lärarebildningen. Tvenne förslag ull anstalter för lärarebildning hade framkastats: det ena förordade normalskolor, det andra den hittills brukliga profårskursen. Man förenade sig till slut om ett medlingstorslag af prof. Wahlberg, att sektionen med varmt bebjertande af benofvet at dylika inrättningar måtte uttala en önskan om deras inrättande utan att likväl bestämma af hvad art de böra Vara. Derefter öfvergick man till diskussion öfver den tredje allmänna trågan, hvilken var af joljande lydelse: IIafva fördelarna af tyska språkets och naturalhistoriens afslutning med Jette klassen visat sig vara så stora, att de måste anses öfverväga de oläst