Göteborgsposten – 22 juni 1872, sida 1

— A3 inom sektionen hade varit mycket motsatta; tyska spräket ansägs af många för svårt, af andra för lätt att grundlägga språkbildningen Den åsigten uttalades äfven, att man borde föredraga latin, tillfölje af dess starkare motsats till modersmålet. Såsom svar på frågan hade dock at sektionen blifvit antaget, all tyska språket mer än andra vore lämpligt alt grundlägga aprakbildningen, ehuru med insigterna i språket ej förhölle sig så som önskvdrdt vore. — Refer. för klassiska språkens sektion, lektor Schlyter, anförde såsom svar på frågorna 46 och 47 — i hvad mån man har lyckats att göra ynglingarne förtrogna med innehållet af de latinska och grekiska arbeten, som i läroverken studeras, samt huru madersmalels fordringar skola tillgodoses vid öfversättning från klassiska författares skrifter — attkde resustater man ernätt vore otillfredsställande. Svårigheterna skulle visserligen kunna afbjelpas genom att tidigt väcka lärjungens intresse för studiet af de klassiska språken; hans aktgifvenhet skulle äfven tagas mer i anspråk om man närmare snammanslöte larokursen i gamla hist. med studiet af ofvannämnda språk. — Dokt. Jung, referent för hist.geogr. sektionen, framlade deas nekande svar på frågan 61 — bör en asslutning gifvas åt den hisloriska undervisningen i 5 kl. förmedelel en kortare kurs i allmänna hist. gemensam för båda linierna ? — Enl. rektor Anderssons anförande, hade ett jakande svar gitvits af sektionen för sfrågor rörande undervrisningen i matematik och fysik-på fråg. 71: Kan det vara med en helgjuten undervisning i Algebra förenligt att förbigå läran om equalioner med flera obekanta? — 74 fräg: Hvilkst antal decimaler bör en logarilmtabell för akolbruk upplega? besvarades sålunda, att de af läroverken redan antagna tabellerna ansågos vara tillräckliga. Ref för botaniska sektionen, lektor Wahlstedt, afgaf svar på frågorna 83, 84, 85, hvilka berörde kulsträckningen af undervisning i spreiel botaniy och på hvad sätt den borde lämpligast anordnassamt huru enhet skulle vinnes i lärjunyens växtkännedem. Man bade varit ense om att undervisningen i botanik borde göras så åskådlig som möjligt. Alldenstund herbarier ej kunna ersätta de lefvande växterna, böra af de senare ett rikhaltigt förråd anskaffas. — Rektor Montelin, ref. för sektionen i främmande lefvande språk, deigaf mötet såväl svar på de inom sektionen behandlade frågorna som ock ett af sektionen väckt förslag. — Hindren för uppnåendet af ett godt uttal af de främmande lefvande språken kunde öfvervinnas om lärjungen så tidigt som möjligt tillholles att tala sitt eget modersmål utan prorinsialism. För att lärjungen skall rätt kunna uttala ett främmande språk, måste äfven lärarens uttal vara felfritt o. s. v. Såsom ofvan nämndes, hade förslag af sektionen blifvit väckt att till regeringen ingå med petition om anslag af stipender för yngre lärare, på det att dessa, dels genom resor till utlandet skulie vinna djupare insigt i och kor ektare prononciation af de lefvande zpräken, Usis ock genom att begagna sig af lämplig undervisning här hemma skulle vinna den färdighet i språken, som för en fullständig undervisning är nödig. — Under diskussionen af detta förslag gjorde sig flera olika meningar gällande; man betonade skarpt att vid båda uuirersiteterna funnos lärostolar uti nyeuropeisk Jinguistik, hvilka af staten underhöllos, så att det vore betänkligt att betunga med nya anslag. Om staten beviljade ett dylikt anslag, så kunde man ju vänta att yngre lärare inom andra vetenskaper åtven skulle begåra stipendier. — Efter en langre diskussion äterremitterades frägan af ordf. till ett utskott af D personer. Man ötvergick derefter till diskussionen af de allmänna frågorna. hvarvid anmärktes att de 4 första sisom sammanhåvgande borde gemensamt diskuteras. Den första frågan lydde sålunda: Hvilken ersarenhet hafva de senaste åren medfört rörande den ofta omtalade öfveransträngmingenr af elem.-läroterkens lärjungar? Om en sådan öfveransträngning finnes i de lägre klasserna, bör dess anledning sökas i språkundervisningens utsträckning eller i mängden af samtidigt lästa ämnen eller i dessa ämnens föredragande af särskilde lärare eller möjligen i ännu andra omständigheter? — Diskussionen af denna fråga, som under en följd af år blifvit på ett uttömmande sätt behandlad af skolmän, lemnade intet nytt bidrag till kännedomen om de orsaker, som ligga till grund för den ofta omtalade öfreransträngningen i skolorna. — Lektor Blomstrand ansåg att denna allmänna klagan yar en form för något helt annat neml. skolaus iråkade missriktning, dess afvikande från uppfattningen af ders rätta idå. Först när tkolans höga betydelse rätt uppfat!as skola klagoroålen ötver ötveranaträngnmngar tystna. I Preussgens skolor arbetar man mera och klagar mindre. — Sedan icktor B. utförligt ordat om huru det förhöll sig med öfveranstrangningatne i gamla Greklands skolor och nu förhåller sig i Preussens, fortsattes diskussionen af lektor hrodin, som med hänvisning till rektor Carallins afhandling om ösveranztrångning 1 skolorna anförde tveane alldeles nya orsaker till ofveransträngniag: 1:o bristande intelligens hos barnet tamt 2:o föraldrarnes onit att uppegga barnet till arbete öfrer dess kraft. Vi skola i morgon återkomma till denna fråga, som jemte frågan Åom inskränkning af elem.-läroverkens unrdervisningsämnen? upptog tre timmars liskussion.