Göteborgsposten – 21 juni 1872, sida 2

riktado blicken på sin hustru, sast och Mr Vorke ihärdigt. — Har Janson varit här i afton? — Ja, mellan klockan fyra och fom på eftermiddagen. Det såg då ut som om det varit afton, så mörkt var det, svarade hon lugnt, eburu hon mot sin vilja ej kunde hindra en liflig rodnad att utbreda sig öfver hennes kinder. — Du eade mig att han hade upphört med sina besök? — Dåt bade han ätven gjort. Jag anmärkte just för honom att jag så uppsattat hans ord, och han Bevarade att han i dag ej kom i sin egenskap af läkare, mon att han emedan han gick förbi velat titta in för att höra om Leopold tortfarande var kry. IIan omtalade dessutom en nyhet som rörde honom sjelf, tillade Maria i det hon försökte att tala i glädtig ton. Jag skall sedermera omtala den för dig. Då barnen skulle föras till sängs var det Cnarlotte som kom in i stället för Finch. — Hvar är Finch? frågade mrs Yorko. — Hon har gått bort till köpingen. IIon ville köpa några band i en bod. — Hvarföre valde hon just en sådan afton som denna? Huru dumt af henne! Hon skall väl gå vilse i dimman, — Ilon tog en lykta med sig, svarade Charlotte. IIon sade att hon ej frågade efter dimman, och att hon ej skulle bli länge borta. Charlotto gick upp med Leopold. — Det är för sorgligt att sundt förnuft så ofta skall saknas hos tjenstefolk, anmärkte miss Hardisty småleende. . — Jag förmodar att Finch förut bestämt denna afton för att göra sina uppköp, och då skulle hon gå antingen det var dimma eller ej. Det är just likt henne. Mr Yorke låg tillbakalutad i sin länstol och tycktes