I Tyska Rikets hufvudstad, Berlin, har nyligen bållits ett stort folkmöte för att öfverlägga om de ändamålsenligaste medlen att afhjelpa den stigande boningsbristen. Som bekant bo mer än 20,000 arbetare utanför Berlin i eländiga träbaracker, hvilka man gifvit namnet Barackstaden. Af de c:a 4000 personer, af hvilka mötet bestod, hörde de fleste till det socialdemokratiska partiet, och den bekante Hasenclever blef under allmänt jubel vald till ordförande. Den komite, som utfärdat inbjudningen, uppläste ett förslag till petition till den tyska riksdagen. I petitionen, som var af ett ganska märkligt innehåll, framställdes 7 tordringar, af hvilka följande må framhållas: Hvarje kommun skall på lagstiftningens väg förpligtas att åstadkomma nödiga boningslägenheter tör de till densamma hörande personer, och det så att hvarje familj får sin särskilda lägenhet. De härför nödiga medlen skall staten anskaffa i form af pappersmynt efter kreditbevisens mönster, såsom dessa användes till lindrande af nöden i Ostpreussen. IIvarje kommun skall vara berättigad att uppställa följande vilkor: Den, som önskar en boning med tillbehör, skall betala en lämplig hyra och skall sjelf bebo ifrågavarande boning eller tomt. Kom