Göteborgsposten – 12 juni 1872, sida 1

Rivalerna ). Af mrs Henry Wood, förf. till Lordens döttrar m. fl. Omkring en vecka förflöt efter detta slutliga samtal, och sista dagen i Mars månad inföll. I hamnen vid den gamla siskarstaden rådde lif och rörelse. Följande dag, den förste April, skulle nemligen de isländska fiskarfartygen ufsegla. De utgjordes af en hel flotta, större och mindre fartyg, somliga med tio eller tolf mans besättning, andra med blott fyra eller fem man om bord. Gatorna voro fulla af promenerande som vandrade till eller från det lilla vackra kapellet vid hamnen, der de bedt eller skulle bedja för en lycklig resa. I skymningen denna afton inträdde en medelålders dam genom porten till detta kapell. Hon tycktes tillhöra en högre klass och var väl, men allvarsamt klädd. Fordom måste hon ha varit skön, men hennes drag voro nu fårade af sorger. En ung qviona följde henne, klädd i de franska kammarjungfrurnas vanliga nätta drägt. Den äldre damen var ifrig att bedja, och följde med strömmen in i kapellet; kammarjungfrun var mera angelägen att se på folket och prata, hvarföre hon stannade vid ingången. Snart kom con annan qvinnlig tjenarinna, med hvilken hon var bekant, fram till henne. — Se på Therse! Hvem har du kommit att bedja för? Jag trodde att din bror ej följde med i år. — Jag har följt madame hit. — Madame Janson! Hvad gör hon här? Hon har väl ingenting att göra med fiskeriet. — Jag kan dock tala om för dig att hon har myc?) Forts. fr. N:o 133,