Göteborgsposten – 8 juni 1872, sida 2

IÄÅMhusrättenFörfalskning af sparbanksbok. Målet med för tredje resan stöld straffade f. kronoarbetskarlen Johan Alexander Larsson, anbållen att d. 22 sistl. Moj ha hos pantlånaren Olsson, boende i huset n:o 14 Husargatan, sökt belåna en sparbanksbok, som vid närmare påseende befanns vara falsk, behandlades i förgår å rådhusrätten. För Göteborgsoch Bohusläns Sparbanks råkning var vid målet närvarande konsul S. A. Svalander,. samt vidare skoarbetaren Hans Winblad och pantlånaren E. Olsson. Konsul Svalander upplyste att å ofvannämnde sparbank den 15 sistlidne Maj insattes 25 öre at en person som uppgaf sig vara mureriarbetare och heta C. G. Johansson, att de senare inskrifna valörerna voro falska, att årtalet var till en del ändradt men groft gjordt, att papperet vid raderingen blifvit sönderskrapadt samt att ban icke kunde igenkänna om häktade Larsson vore den som å banken erhällit ofvannämnde sparbanksbok. Larsson sökte fortfarande att bestyrka sin redan i poliskammaren afgifna berättelse att han träffat en honom obekant person, skoarbetaren Winblad, å Husargatan hvilken bedt honom att mot förtäring anvisa hvar någon pantlänare fanns i närheten, Larsson hade då följt honom till ofvannämnde pautlånare, som dock genast upptäckte förfalskningen och lät med tilibjelp af tillkallad polisbetjent häkta honom. Han hade utanför pantlånekontoret erbållit boken af Winblad. Winblad uppgaf ånyo att han aldrig förut sett Larsson och endast ville göra denue en tjenst med att anvisa honom ca pantlånares adress. Allm. åklagaren önskade få pantlänaren Olsson hörd som vittne hvilket beviljades emot Larssons Jätsanmärkningar och begick denne vittneseden. Af dennes vittnesmål framgick, i likhet med Winblads, att Larsson och Winblad inkommit i ofvannämnde pantlånekontor, att Larsson der frågat hvad klockan var och då Olsson sagt den vara slagen 17 Larsson tillagt att det då var för sent att få lyfta penningar på sparbanken och att kan gerna velat göra sig en glad afton. Winblad hade då sagt att han kunde belåna sparbanksboken, hvarpå Larsson gjort detta med begäran att få en tiat för den. Olsson hade då upptäckt förfalskningen, gått till dörren att hindra Larsson taga till flykten, som denne dock icke försökte, tills polis hann ankomma som anhöll Larsson. Larsson bestred ännu fortfarande detta, förklarande sig vara den orättvist anklagade och begärde sa sramuraga vittnen. Som de af honom åberopade vittnena voro af stadsbetjeningen förgäfves eftersökta uppsköts målet 8 dagar till d. 13 Juni och återfördes Larsson till cellfangelset. Pjerfva inbrotts-tölder. Med den för en mänga dels här i staden dels å Hisingen belägna egendomar under innev. år begångna stölder häktade smedarbetaren Henrik Spak från Björneborg i Finland och dennes hustru Margareta Katharina fortsattes i Thorsdags ransakningen. Som hustru Spak hade ett minderärigt barn att vårda, har hon från den tid mannen häktades och införpassades till cellfängelset varit öfverlemnad att bevakas vid fattigvården. Då de båda anklagade ej tala svenska språket var en ung hr Silvander närvarande som tolk. Hustru Spak förklarade sig bafva några gånger å pantlaneinrättningen belånat åtskilliga persedlar, hvaribland två livrårockar och en klädning, hvilka hon erhållit af mannen, utan att likväl ha någon kännedom hvarifrån ban bekommit desamma. Som Spak redan erkänt stölderna värderade rådhusrätten de här i staden tillgripna effekterna och dömdes han ansvarig för begångna stölder med inbrott till ett värde at 128 rdr. Hustru Spak dömdes, såsom medveten till några af mannen begångna stölder och törskingring af persedlar till ett värde af 6 rdr, derför ansvarig, oc öfverlemnades målet till vidare bebapdling vid Säfvedals häradsrätt. Spak införpassades till cellfängelset, hvaremot hustru Spak återprdes till förvar i fattigvården tills målet vid härudorätten kommer under behandling.