i närheten af Wellsbourne, och här var det också, som jordbruksarbetarne i denna by d. 14 Febr. inledde denna väldiga rörelse, hvars slutverkningar ingen kan ännu ana. Hela Wellsbourne bevistade detta möte. Afven från de närbelägna byarne — Moreton, Locksley, Charlecote, Humpton, Lucy m fl. — hade många innevånare infunnit sig. I ett kraftigt, färgrikt språk skildrade Arch för de värvarande deras ogunstiga ställning och fattigdom, i det han föreslog dem medel att afbjelpa svårigheterna. Till sist beslöt man att bilda en stor och allmän förening. Den ofvan nämnde Lewis kunde knappast hinna med att nedskrifva namaen på alla dem, som anmälde sig till inträde i föreningen, Detta var den första scenen i dramat. En vecka derefter hölls återigen ett meeting, som skaffade föreningen många nya medlemmar. Man valde en styrelse och en sekreterare. Ifrån denna stund skred organisationen vidare framåt. Man uppsatte skrifvelser, i hvilka förpaktarne uppmanades att höja veckolönen från 12 till 16 shillings. Då arbetarne påföljande Lördag hemtade sin aflöning, fingo de med detsamma veta, att deras fordringar icke skulle bli uppfylda. Endast de fast städslade drängarne qvarstannade vid sitt arbete. Antalet af de strikande uppgingo i Wellsbourne till 100 personer och i de närgränsande byarne till lika många. Under de första dagarne af Maj fortplantade sig rörelsen till nio andra grefskaper, neml.: Norfolk, Buckingham, Oxtord, Hereford, Leicester, Somerset, Northampton, Essex och Worcester. Ifrån detta ögonblick spred sig arbetsinställningen mer och mer, och på ett stort, nyligen hållet mesting i Laamington samlades alla jordarbetarne i South-Warwickshire till gemensam verksamhet, i det man bildade den stora föreningen af jordarbetare, som nu redan räknar mer än 50,000 medlemmar. Ågitatorerna ha tillochmed för atsigt att utvidga rörelsen till Irland och Skotland och göra det på för band omöjligt för förpaktarne att importera främmande arbetskrafter. Hvad arbetsgifvarne beträffar, så ha de uppgisvit hoppet om att uträtta något genom hotelser och skrämskott. Man beqvämar sig till att vidtaga samma åtgärder, som de stora fabrikanterna sett sig tvungna till, och att bilda skiljedomstolar. I Warrington hölls nyligen ett meeting, som var talrikt besökt af förpaktare och egendomsegare, och man beslöt här att under namn af Förpaktarnes klubb i South-Lansachire och Northoheshirs bilda en förening, som skulle sysselsätta sig med alla angelägenheter ang. åkerbruket och göra slut på tvisten mellan arbetsgifvarne och arbetarne. Dessa beslut vittna om en stor törändring i jordegarnes stämning och åsigter, i det att de icke längre kunna blunda för den sanningen, att denna rörelse har en stor betydelse, som lätt kan bli för dem ödesdiger. Huru uppriktigt än enskilta kunna önska att ernå en förlikning i godo, skall likväl den stora frågan städse förblifva öppen, huruvida afkastningen af jordbruket i England tillåter, att jordarbetarne erhålla den aflöning, de fordrat såsom minimum. Den engelska jordarbetarens ställning är den olyckligaste af alla arbetares hardt nära. Han kan aldrig i hela sitt lif ha hopp om att erhålla en jordbit, som han får benämna för sin. På sin aflöning kan han knappast ens under stora försakelser draga sig fram, än mindre spara något för ålderdomen. Och likväl känna de arma varelserna i allmänhet endast kött till namnet. Deras middag består sällan af annat än sill och potatis, och deras dryck inshränker sig till ett thÖ, som är så utspädt, att man frestas att anse det för smutsblandadt vatten. Ofta utgöres middagen endast af torrt bröd, så att den kost, som bestås i fängelserna, skulle förefalla en dylik jordarbetarefamilj som läckerheter. Härtill kommer, att de engelska jordarbetarnes boningar äro i allmänhet mycket dåliga. Okunnigheten ibland dem är ofantligt stor, och bland medlemmarne at den nybildade föreningen finnes det många, som hvarken kunna läsa eller skrifva; ett betydande antal kunde endast rita ett kors, då underskrifterna insamlades. Sällsamt är under sådana förhållanden, att dessa arbetare likväl icke visa något hat eller någon fientlighet mot arbetsgifvarne. Deras strike har endast framkallats af deras vaknade medvetande om sin ytterst dåliga stiällning, och förpaktarne röra derför öfverallt lifligt på sig för att söka förekomma rörelsens farliga utbredning — såframt det icke är för sent. I Frankrike ha flere framstående finansbolag, deribland Sociåte sinancire, utfärdat inbjudning till aktieteckning för utförandet af den föreslagna engelsk-franska tunneln un