Göteborgsposten – 27 maj 1872, sida 2

Mr Barnstaple mottog magistratspersonernas lyckönskningar med stort lugn och mycken takt. Han sade att han i verkligheten gjort rätt litet till saken, och tillskref det goda resultatet helt och hållet deras eget sunda omdöme. Det var omöjligt att en så svog bevisning kunde ha inverkat på så verldserfarna män. Han aftog derefter sin peruk och mantel och åsåg med stor belåtenhet huru mr Womersleys groom lade ner dem i den långa röda lådan. — Jag tror min bäste sir, yttrade mr Barnstaple till mr Womersley, att ju förr vi komma tillbaka till ert hem,