Göteborgsposten – 27 maj 1872, sida 1

Pentweazle begagnade sig af tillfället att för första gången under talet kasta en bliok upp mot magistratspersonerna. I deras ansigten kunde han läsa deras beslut, och hans önskan att gömma sig blef starkare än någonsin. Mr Barnstaple började ånyo: — Jag vill ej förolämpa er goda uppfattning, gentlemän, genom att mer än helt flyktigt uppehålla mig vid den orimliga slutsats som dragits af förhållandet med spadskaftet. Det begäres att man skall ställa mrs Bradstock i förbindelse med skattens bortförande på den grund att en spade, hvilken vi för bevisningens skull vilja antaga såsom den enda med hvilken skatten uppgräfdes, blef funnen på platsen och igenkänd såsom en af dem hvilka händelsevis voro inhysta i det redskapshus som ligger näst intill mrs Bradstocks grindvaktarstuga. Den var märkt med egarens till Polwarth House initialer, sade åklagaren. Gentlemän, han synes ha föreställt sig att den som begick detta dåd skulle ha fört med sig sin egen spade, med namn och adress prydligt graverade på en messingsplåt, fästad vid densamma, på det att den lättare skulle bli igenkänd! Naturligtvis, gentlemän, kunde den som gräfde upp den dolda skatten ej vara för samvetsgrann för att själa en spade! Naturligtvis skulle han taga den första kan fick tag i och naturligtvis var det honom likgiltigt hvad märke den bar, blott den icke bar något som kunde antyda något gemensamt med honom! Om mrs Bradstock varit delaktig i denna stöld, och om hon vore den förderfvade qvinna som åklagaren vill förmå eder att tro, månne hon då ej skulle dregit försorg om att alla tecken till gemenskap med Polwarth House voro aflägsnade från redskapet innan hon använde det till ett sådant ändamål? Lemnar mördaren sitt namn och sin adress på sitt offers kropp? Går en tjufskytt förbi squirens fönster med en hare, som han nyss fångat på squirens mark, hängande öfver axeln? Med dessa ord, gentlemän, vill jag fråga eder om I tron det vara sanno