ICISCU. NIÖH IVL HAMTVMLTLAauuL ÖOCu IHMHMII VI HAUII mit till denna punkt, är det otvifvelaktigt för konsumenten en god sak att finna allting på ett ställe och för ett pris, som, då omkostnaderna för produktionen och försäljningen måste ställa sig billigare, också kommer honom till godo. Ett prof härpå visa de ofantliga lokaler i Paris, som bära namn af magasins de nouveautes och som ursprungligen motsvarade hvad vi hemma helt anspråkslöst kalla kramhandel. Det existerar nu i Paris omkring ett dussin sådana magasiner, hvilka redan komm t derhän att till sitt kram eller sina nouveautes räkna i det närmaste allting. Och om sakerna utveckla sig så, som de gjort på det sista decenniet, bör man icke misströsta om att upplefva den dagen, då man, blott och bar för resten utom en väl späckad börs, skall kunna träda in i ett dylikt etablissement och efter ett par timmar träda ut derifrån icke blott ekiperad från topp till tå, men med sin nymöblerade våning i komplett skick, biblioteksrummet fullsatt med utvalda arbeten och — det bästa af allt — idel säkra papper i byrån. Jag betviflar för min del icke att verkligen hr Boucicault en dag skall komma derhän att kunna arrangera allt detta. Det är just hrr Boucicault Sons märkvärdiga etablissement Au bon Marche (Det billiga priset) som kommit mig att tänka på allt detta, och när jag skrifver derom, så är det ej blott derföre att den der pågående expositionen i de nya ofantliga salarne är en at Paris aktualiteter, utan isynnerhet derföre att exemplet af detta hus visar hvarthän man kan komma här i verlden med klok företagsamhet och energi på en plats der man har tillfälle att utveckla den. Magasinet Au bon Marche upprättades för femton år sedan i hvad man här kallar en liten skala i det från den stora rörelsen i Paris så aflägsna hörnet af rue du Bac och rue du BSevres, på utkanten af den förnäma Faubourg S:t Germain och på sjelfva gränsen till de då för tiden fattiga förstäderna Montrouge och Vaugirard; namnet synes antyda att man mera räknade på kunder från de senare än från den förstnämnda stadsdelen. Hela omsättningen utgjorde omkring 150,000 francs — ungefär samma summa som nu om dagen — första året och de unga kommisernas antal var då ej mera än tio. Det var, som man finner, för parisiska förhållanden en liten puttelkrämarebod. Nåväl, i närvarande stund har den der lilla boden blifvit ett industriens palats, der varor för, jag vet icke huru många, millioner ligga inne, som sysselsätter på stället öfver sexhundrafemtio biträden af begge könen, alla logerade och bespisade inom etablissementet; hvarifrån omkring 40 vagar två gånger om dagen köra hem till kunderna i Paris alla tyra hörn de inköpta varorna, samt der tjugutusen köpare på en gång kunna rymmas. Det skulle kanske kunna vara afintresse för läsare och läsarinnor att läsa en beskrifning på detta, jag höll på att säga underslott, om jag ej besinnat mig på olämpligheten att gifva ett så romautiski namn åt en så prosaisk sak som ett kramvarumagasin. Men det är verkligen härmed såsom unga fruntimmer bruka skrifva sig om sina känslor — det kan lättare tänkas än beskrifvas. Eller rättare det måste ses för att kunna fattas. Det var icke så mycket varornas mängd, som förvånade mig när jag, ledd af de illustrerade tidningarnes berättelser härom — ty, som nyss sades, oppnandet af de nya magasinerna i huset Au bon March6 var ett evånement i hela Paris — begaf mig dit. Något hvar kan väl föreställa sig huru det skall taga sig ut att se otroliga massor varor af alla slag uppstaplade på hvarandra eller utbredda till påseende och frestande såsom inga andra än fransmännen kunna göra det. Men hvad som måste väcka beundran, det är den utmärkta organisationen af det hela. Inom dörrarne — det finnes flera ingångar — sitta en rad af kassörer som ha fullt upp att göra. Midt emot ingången från rue de Sevres presenterar sig en monumentaltrappa som leder upp till de öfre våningarne, på samma gång som en annan trappa leder ner till de dubbla underbottensväningarne. Inga väggar afskilja rummen från hvarandra, hvardera försäljningsvåningen bildar en ofantlig sal, der taken uppbäras af smärta jernpelare, och hvardera af dessa jernpelare åter är ett värmeledningsrör från den ofantliga koloriferen, som har sin plats i den nedersta källarevåningen. Hissapparater äro oupphörligt i rörelse för att flytta varor från den andra källarevåningen, der det egentliga lagret befinner sig, till försäljningssalarne eller att omflytta varupackor. I bottenvåningen äro företrädesvis afdelningarne för tyger af alla slag, i första våningen arbetade modevaror. Men det är här som öfverraskningarne riktigt begynna. Hvad är det vi se der t. ex. en smula afsides, bakom ett till hälften fråndraget draperi? blommor i vaser och krukor och i midten en porlande vat