Göteborgsposten – 24 maj 1872, sida 2

De ha blifvit sramställda af denne gentleman — till hvilken, tillade mr Barnstaple med en ny blick på mr Pentweazle, jag skall ha några ord att säga innan jag sätter mig ner — de ha blifvit framställda at denne gentleman med en viss grad af elak fyndighet; men tåla de väl vid den aldra ringaste granskning? Att den omtalta guldstölden blifvit begången, försöker ingen ett enda ögonblick att bestrida. Act rättvisa blitvit skipad mot de personer som varit delaktiga i den, måste hvar och en som kände till detaljerna at denna sak megitva. Ena af dessa personer var Bradstock, den fångna qvinnans man, och han, mer Barnstaple, måste säga att han ansåg det grymt att det band som varit knutet mellan en god qvinaa och en dålig man skulle nu slungas i ansigtet på henne. Om det funnes ringaste utsigt till att målet blefve fullföljdt, skulle han, mr Barnstaple, kunna bevisa, att äfven under hennes mans lifstid, medan hon lefde tillsammans med honom och såg honom så mycket som en lastbar man ur denna samhällsklass låter sin hustru se sig, var hon alltid af sina grannar känd för alt vara en god, hederlig och arbetsam qvinna. Emedan hon var god och hederlig och arbetsam, emedan hon helt naturligt vägrade att befatta sig med hans planer eller ens mottaga hans dåliga bekantskaper i sitt ringa hem, hatade han henne, skymfade henne och brukade då han var hos henne misshandla henne på det