Göteborgsposten – 22 maj 1872, sida 2

kanske att Frank betänkt sig och bedt mr Callow komma ner? — Hvarken den ena eller andra gissningen är riktig, onkel. Den gäst som jag väntar och mot hvilken jag önskar att du visar dig särskildt artig är mr Barnstaple, den ryktbare lagkarlen. — Bevare mig väl! sade mr Womersley. Huru, mr Barnstaple, Q. C., hvars namn jag ständigt ser i tidningarne? — Densamme, sade Ellen. — Jag hade ej minsta föreställning om att du hade någon bekantskap med honom, mitt barn. Huru hänger detta ihop och hvad i all verlden för honom hit ner till denna undangömda vrå af landet? Vi skola finna det svårt att underhålla en man van vid så lysande sällskaper. — Han skall underhålla sig sjelf, onkel, skall ni få se. Mr Barnstaple kommer hit ner för utöfvande af sitt yrke. — För utöfvande af sitt yrke i Gwynruthin? — Han kommer hit ner för att uppträda inför rätton såsom rådgifvare åt mrs Bradstock. — Bevare mig väl! sade mr Womersley. Jag hade för ögonblicket glömt hela den der obehagliga affären. Mr Barnstaple, Q. C. komma hit ner för att uppträda inför mig och mina embetsbröder i ett mål af denna beskaffenhet! Detta ser ut som om du hade något finger med deri, Ellen! — Nå väl, onkel, jag erkänner att jag haft ett finger med deri, och jag blyges ej för att medgifva det; men om du blir förargad, bör din förargelse drabba den som ursprungligen gjort upp planon. — Och hvem är den personen? — Någon som du tycker mycket om. — Och hans namn? — Hans namn är mr Durston.