reservation, afgifven af grefve E. Sparre. Urr Tornerhjelm och v. Möller försvarade utskottets förslag och betonade de olägenheter, som, synnerligast i Södra Sverige, genom närvarande bestämmelser tillskyndades jordegaren. Efter slutad diskussion blef vid anställd votering, grefve Sparres reservation antagen med 49 röster mot 45. . Den ifrågavarande reservationen var af följande lydelse: Åatt Riksdagen skulle anhålla, det K. M:t dels täcktes taga i öfvervägande huruvida inmutningsrätten i fråga om stenkol må kunna alldeles upphäfvas eller så begränsas att garantier uppställas emot missbruk deraf till men för jordbrukare eller jordegare, samt i ena eller andra fallet derom utfärda nådig författning, dels låta omarbeta grufvestadgan i öfrigt i syftning att förekomma missbruk deraf till men så för jordbruket som bergsbruket. . Enahanda beslut fattades, jemväl efter en lång diskussion, i Andra kammaren med 103 röster mot 62, hvilka sistnämnda afgåfvos för bifall till förmån för ett af hr Liss Olof Larsson framstäldt förslag. Slutligen godkände Andra kammaren sitt andra tillfälliga utskotts förnyade afstyrkande af grefve Sparres motion om indragning af vissa embeten och tjenster samt vilkorliga fullmakter. I Lördagens plena, som borjade kl. 12 midd., sysselsatte sig Första kammaren uteslutande med statsutskottets betänkande angående afskrifning eller aflösning af grundskatterna. Diskussionen, somicke på f. m. hann afslutas, öppnades af motionaren i ämnet, grefve Posse, som yrkade bifall till utlåtandet, hvilket yrkande hr Montgomery-Cederhjelm och frih. Sprengtporten biträdde. Afslag yrkades deremot, ehuru . på något olika grunder, af hrr Odelberg, v. Ebrenheim, Wallenberg, friherrarne Stjernblad, Ugglas och De Geer, v. talmannen Fåbraeus samt grefve O. Mörner. Hr Casparsson åter yrkade bifall till sin reservation, åsyftande en jemnare fördelning af grundskatterna. Andra kammaren behandlade till en början tvenne konstitutionsutskottsbetänkanden, det ena afstyrkande hr Liss Olof Larssons motion om sådan ändring i riksdagsordningens 65 8, att ordet statsutgifter måtte utbytas mot: statens reglerande, och det andra likaledes afstyrkande hr Törnfelts motion med förslag till den ändring i 33 riksdagsordningen, att riksdågens kamrar skul:e ega sjelfva utse talmän och vice talmän, samt att den i samma förekommande föreskrift om talmanseden måtte utgå. Mot dessa utlåtanden hade flertalet af Andra kammarens ledamöter af konstitutionsutskottet reserverat sig. — Der förstnämnda frågan fick genom votering den utgång, att reservanternas förslag i enlighet med motionen segrade med 92 röster mot 80. Majoritetens åsigt utvecklades och försvarades af hrr Nils Larsson i Tullus, Liss Olof Larsson, Ola Jönsson i Kungshult och Sven Nilsson i Österlöf. På andra sidan yttrade sig hrr Ribbing, Edlund och Rundgren. — I afseende på utlåtandet med anledning af hr Törnfelts förslag fattades på yrkande af, förutom motionären, hr Gumeelius, Ola Jönsson i Kungshult, Jöns Pehrsson, Hedin och Nils Larsson i Tullus det beslut, att kammaren, uten godkännande af utskottets motivering, ville låta vid dess hemställan bero. Hr Ehrenborg, som erkände det principielt riktlga i förslaget, trodde dock att för närvarande behofvet icke i detta hänseende kräfde någon förändring. Ingen röst höjdes till utskottets försvar. Kammaren började derefter debattera frågan om bergverkstiondens upphörande, hvilken diskussion ej afslöts på f. m. utan fortsattes på e. m., hvarföre Lördagens aftontidningar naturligen ej kunna innehälla Åagon-edogårelse för utgången deraf, hvilken dock, liksom Första kammarens beslut i grundskattefrågan, inhemtas af dagens telegramafdelning. — t— —A W——-——— n—