Göteborgsposten – 8 maj 1872, sida 2

som en eller annan förnumstig kannstöpare utbasunat — hvarmed vi, som sagdt, likväl ingalunda vilja bestrida möjligheten af srågans lösning, alldenstund ministren Gladstone, för att vinna i ett politiskt schackdrag för det närvarande ögonblicket, troligen icke skall tveka om att underkasta sig en ytterlig förödmjukelse. Det säges att Rysslands ålderstigne rikskansler och utrikesminister, furst Gortschakoff, fått permission på sex månader och att man allmänt antager, att han icke skall komma att åter öfvertaga sitt embete. Såsom hans gannolika efterföljare nämnes general Ignatief, Rysslands sändebud i Konstantinopel. Denna underrättelse har framkallat glada förhoppningar i Paris, emedan Ignatiet skall hysa lifliga sympatier för Frankrike. Vesuvius är lugnt, skrifves det från Italien d 3 Maj: Man ser endast till den vanliga rökpelaren. Ihållande åskväder ha rasat sedan i Måndags. Växtligheten är alldeles förstörd rundt omkring Vesuvius. Alla de personer, som förts till sjukhusen äro döda. De olyckligas antal uppgår helt säkert till minst 60. Bland dem finnes likväl ingen främling. I Spanien har carlistupproret väl i detta laget spelt ut sin roll. Enligt ett af dagens telegram ha nemligen carlisterna blifvit slagna vid Orosquieta med en förlust af 40 döda och 730 fångar. De förtöljas på det ifrigaste, och don Carlos sjelf, som befann sig hos sin armå, var på flykt till Frankrike. I Bayonne ville man tillochmed veta, att han blifvit tillfångatagen. Bekräftar sig detta rykte, uppstår den för spanska regeringen kinkiga frågan, hvar hon skall göra af denne herre. Skall hon låta skjuta bonom som en vanlig upprorsmakare. eller skall hon sätta honom in på ett ödsligt vakttorn, för att der låta honom under ett antal år öfvertänka det falska i dessa pretendentanspräk. Mannen, som blott är några och tjugo år, har god tid på sig att komma till besinning. Emellertid tyckas orons dagar dermed likväl icke skola sluta för det arma Spanien, om neml. en skrifvelse från republikan-chefen sennor Castelar till parisertidningen Rappel bekräftar sig, enligt hvilken en republikansk resning kan med säkerhet väntas inom få dagars förlopp. Ett republikanskt band skall tillochmed redan d. 2 d:s ha lemnat Val-de-Penas i Nya Castilien och begifvit sig uti fält, sedan telegraftrådarne afskurits. Eftersom republikanerna försummat det gynsamma ögonblicket att uppträda samtidigt med carlisterna och sålunda splittra regeringens krafter, kan man väl taga för afgjordt, att den skall lätt kunna undertrycka äfven denna resning. En likväl icke bekräftad uppgift säger, att republikanerna befästat defilåen Despegnaperos i Sierra Morena. Frankrikes regering säges icke vilja i godo underkasta sig nationalförsamlingens beslut d. 1 d:s, att den skall utnämna medlemmarne i statsrådet. Alldenstund majoriteten var liten, tror Thiers sig skola vid nästa läsning få öfvervigt för att regeringen skall utse statsrådet. Många anmärkningar ha gjorts öfver, att de orlanska prinsarne protesterade mot regeringen. Det är marskalk Bazaine sjelf, som i en skrifvelse till Thiers begärt att bli stäld inför rätta. Hans stabschef har hos Thiers framställt den önskan, att det dekret, som kommer att utfärdas härom, skall innehålla, det krigarätten blifvit tillsatt på Bazaines begäran och icke på undersökningskomitöns. Äfven general Wimpffen säges begära krigsrätt. General Ducrot har föreslagit, att en komit af fem deputerade, med krigsministern till ordförande, skall tillsättas för att granska försvarsutskottets armeorganisationsförslag, innan det kommer till slutlig behandling i församlingen. Ett bolag har bildats för anläggande af en jernväg, genom hvilken man skall komma från Paris till Barcelona på 22 timmar. Victor Hugo och Lockroy skola utgifva ett nytt blad med titeln ÅLe Peuplo. Den bekante sångaren Charles Bataille har afldit. Från Schweiz erfara vi, att förslaget till revision af förtattningen stöter på större motstånd än man väntat, så att framgången synes tvifvelaktig Från Tyskland skrifves, att påfven vägrar mottaga kardinalen furst Hohenlohe såsom Tysklands sändebud vid Vaticanen. I Grekland har den såsom kompositör af de grekiska upprorssångerna och den grekiska folksången bekante musikläraren Manzaros aflidit. I Athen har äfven schweizaren Fornesi, hvilken sedan 1821 på Greklands sida deltog med i befrielsekriget, aflidit. TeleorTaäMMEer.