Göteborgsposten – 4 maj 1872, sida 5

—— etablissementet hedrande och rekommenderande beställning, nemligen af 106 kolonner, bestämna för den blifvande biblioteksbyggnaden uti Humlegården i Stockholm. 54 af dessa kolouner, hvilka skola uppbära andra våningen af nämnda byggnad, äro 26 tot höga; de öfriga 52 äro något lägre. De större kolonnerna väga 4000 6bL. hvardera. I och för den vidare bearbetningen af dessa pjeser äro särskildt förfärdigade redskap iordningställda, äfvensom maskiner för deras uppresande å den bestämda platsen. Hr Carlsson skall ombesörja hela arbetet med kolonperna, ända från deras gjutning till dess de blifvit uppresta i biblioteksbyggnaden. Kolossala bisallsyttringar. Vid mell Mathilda Eneqvists konsert i Helsingfors d. 22 i förra mänaden blef enligt Helsingsors Dagblad sängerskan 24 särskilda gånger tramropad för att emottaga de stormande bifallsy3ttringarna. Af de sex sånger, som af konsertgifverskan föredrogos, ejöngos fyra da capo. En skepparehistoria. Vi ha understundom varit i tilltälle ait tala om och meddela utdrag ur den pigga Engelholmstidvingen. Denne har på senare tiden fått en medtäflare inom svenska pressen, neml. Strömstads tidn., ett blad, som icke blott i format utan äfven i uttryckssätt och i formåga attservera sina läsare kostliga historier kommer sin ekånska kollega bra nära. Vi återgikva såsom profbit nedanstående, som läses i Swömstads tidnings senaste nummer: Sista torsken hade en snål fiskare häromdagen qvar af sin torgförda vara; inga spekulanter ville nappa pål kroken och för en toltskilling tillbyta sig den, enligt fiskarens påstående färska men, enligt andra förståsigpåares åsigt, gamla glupfisken. Slutligen kom en fattig arbetskarl; det var låugo sedan han åt fisk; hvad under då att han. till siskarens gladje köpte den stora gamla fisken tör en 4hacka. Men döm om saljarens harm och otverraskning då han på köparens anmodan rensade torsken och denne befanns hafva i sin glupskhet bi. a. ätven slukat ett präktigt silfvercylinderur. Hvar och när han detta gjort vet man naturligtvis ej men hvad man deremot vet är att fiskaren fick en lång näsa och den fattige arbetskarlen bjertat upp i halsgropen af glädje.