Göteborgsposten – 4 maj 1872, sida 2

Från Utlandet. I Österrike kan man nu se, hur det ena våldssteget aflar det andra. Efter valskandalen i Böhmen finner man sig nu nödsakad att äfven på andra sätt plåga och harcellera den czechiska befolkningen derstädes. Så uppgifves det, att regeringen infört censur för telegrammer i Böhmen, hvarmed afsigten törnämligast varit att lägga hinder i vägen för czechernas förbindelse med Ryssland. Alla politiska telegrammer, som inlemnas i Prag för att befordras till någon plats i Österrike, skola först skickas till generalprokuratorn, af hvars godtfinnande det beror, om de skola vidare befordras, och detsamma gäller om de telegram, som ingå till de oppositionsle tidningarne i Prag. Hvad den telegrafiska förbindelsen med utlandet beträffar, så är den alldeles upphäfd, hvad politiska meddelanden angår, och telegrafstationerna äro särskilt förbjudna att befordra dylika telegrammer till Moskwa och Petersburg. Man är så ifrig efter att förhindra denna förbindelse, att stora ansträngningar nyligen gjorts för att förhindra, att ett sådant telegram, som genom ett misstag blifvit afskickadt, skulle uppnå sin bestämmelseort, och det lyckades verkligen äfven för myndigheterna att uppsnappa det i fråga varande telegrammet i Krakan. Att, såsom vi i går antogo, polackarne snart skola bli behandlade på samma sätt som czecherna, visar ett bref från Wien, enl. hvilket den galiziska landtdagen skall komma att med det snaraste upplösas, och i så fall kan man antaga, att det är ministörons fasta beslut att uppträda med kraft mot alla fraktioner af den statsrättsliga oppositionen. Hvad särskilt angår upplösningen af den galiziska landtdagen, så misstager man sig neppeligen, då man tror, att ministören nu ämnar göra slut på dess uppställda fordringar och oåterkalleligt reducera dem derhän, att de ölverensstämma med de eftergifter, som den är villig att göra. I Czernowitz (i Bukow na) råder stor uppståndelse på grund af den splittring som inträdt inom den mosaiska menigheten i staden och särskilt för det utträdda ortodoxa partiets hänsynslösa uppträdande. Man befarar blodiga excesser, om myndigheterna icke på ett mera kraftigt söt skydda den stora stamkullmenighaten, Gudstjensten ivom synåsogan var under de mosaiska påskdagarne nästan eadast möjlig genom polisens medverkan, Från Spanien ekrifves rörande carlistupproret: Bayonne d. 28 April, aftonen. — Bref från Pampeluna säga, att republikanerna i denna stad begärt af myndigheterna att bli försedda med vapen och att de förenat sig med nationalgardisterna och progressisterna om att marschera mot carlisterna. Det säges, att alla banden ba prester till befälhafvare eller löjtnanter. 40 carlister i Atann ha underkastat sig myndigheterna, och 60 fängar ha blifvit förda till Vittoria. Bayonne d. 29 April. — Marskalk Serrano anlände till Tudela i går afton och tog derstädes sitt högavarter. Han har utfärdat en adress till armen och en proklamation till innevänarne i Navarra, Aragonien, Burgos och Vascongados. En mängd små sammanstötningar omtalas, bland dem en i hvilken 1200 insurgenter slogos af 200 soldater. Nå ra berättelser angikva rörelsen vara i aftagande, andra påstå motsatsen. Madrid. En ny af don Carlos utfärdad proklamation är i omlopp i Madrid. Don Carlos säger: Jag tackar Gud, som tillåter mig kyssa mitt lands heliga jord och befinna mig ibland spanjorerna. Proklamationen uppmanar varmt spanjorerna att taga till vapen och säger, att don Carlos skall befria Spanien eller dö i försöket. Några tidningar ha konfiskerats, derför att de offentliggjort denna proklamation. Underrättelser från Saragossa säga, att ;venno regeringens armåkårer bildas i Vittoria och ludela. Omkring 9000 carlister som äro väl utrustade, inneha goda ställningar mellan dessa båda latser. Madrid d. 28 April. Hittills har hållningen inm armesa varit förträfflig, och några öfvergångar