Göteborgsposten – 4 maj 1872, sida 2

domstolsskranket samt i hennes armar en fet och flåsande liten mops, hvilken med sömniga ögon betraktade rätten och då han bars bort genom några svaga skällanden gaf luft åt det ogynnsamma intryck han medförde derifrån. Ej förr hade han försvunnit än hans advokat reste sig och påyrkade att tusen pund i engelska statspapper skulle afsättas för att betrygga hans årsunderhåll. Rätten fann dock ej skäl att samtycka till denna begäran ntan fastställde att testamentsexekutorns personliga garanti att utbetala årsanslaget under hundens återstående lifstid vore tillräckligt betryggande. Det har ej försports att hunden vädjat till högre rätt.