Göteborgsposten – 1 maj 1872, sida 1

— Stulit! sade skolmästaren i gäll ton; budet n:o 7! — Stulit! upprepade mr Cobham; hvad tror ni att hon stulit, Snivey? — prestens messkjorta eller den gamla dynan från altaret? Det är allt som skulle intressera er! Stulit! upprepade han med högre röst. Hvem är hennes anklagare ? Den der mannen som var här nere för telegrafen, han som satt utanför det hus hvari vi befinna oss, sade mr Ballinborough, i det han såg sig omkring på ett sätt som om det omnämnda förhållandet vore någonting högst märkvärdigt. — Gentlemannen från telegrafen! Hvad kan hon ha stulit från honom, säg? Stolpar, trådar eller galvaniska batterier? j — Nå, mr Parker, inföll värden, ni är den ende som kan afgöra frågan; var det för stöld mrs Bradstock blef häktad? — Det var för stöld, svarade mr Parker i det han lät en lång rökhvirfvel fara ur munnen. — 3ag är ledsen för hennes skull, sade värden. Det är en ful sak för en vacker qvinna. — Vacker qvinna! Så tyckte Parker också, sade mr Cobham. — Det är obehagligt för dem der uppe i herregården, sade slagtaren. De voro mycket beskedliga mot henne der — den unga damen och allesammans. — Ån, nu bryr hon sig väl ej mycket derom, sade mr Cobham, hvad hon än skulle ha gjort annars. Hon skall snart ha bröllop med den der unge karlen som kom från Australien med en stor förmögenhet. — När skall det ske, Snivey? Nästa vecka eller hur? — Nästa Onsdag är den dag som är bestämd för ceremonien, svarade klockaren. — Hvad säger mr Scorrier härom? frågade Cobham. Han tycks ha fattat stort intresse för mrs Bradstock. — Hvad han säger derom? Han vet ej om det, sade Parker, emedan han är i London.