Göteborgsposten – 1 maj 1872, sida 1

den decharge, som lemnats konungens rådgifvare, derigenom att konstitutionsutskottet vid föregående riksdag lemnat ett mål oanmärkt, icke skall vara gällande i afseende å en fråga, som statsutskottet efter anmälan af riksdagens revisorer anmäler enligt 39 2 mom. riksdagsordningen; af hr Liss Olof Larsson att i 65 8 riksdagsordningen bland föremål för gemensamma omröstningar måtte intagas äfven statens reglerande, samt at hr Törnfeldt att kamrarne sjelfva skola välja sina talmän; men det finnes föga sannolikhet för att något af dessa grundlagsändringsförslag vinner bifall af båda kamrarne. Hr Nilssons motion är märklig derföre att den redan varit väckt inom konstitutionsutskottet vid denna riksdag och der blifvit afslagen, men sedan den ånyo och denna gång i kammaren först framställts, har utskottet förmedelst den förseglade sedeln tillstyrkt riksdagen att bifalla densamma. IIr Liss Olof Larssons förslag är tydligen tillkommet såsom en följd af utgången på striden om mantalspenningarne. Det tyckes nu som detta borde få medhåll af Andra kammarens ledamöter inom konstitutionsutskottet och af majoriteten i Andra kammaren, men likväl är det långtifrån säkert, ty motionen är ingalunda angenäm för det parti som påstår att grundlagen redan ställer äfven de ordinarie inkomsterna inom sferen för gemensamma voteringar. I konseqvens med sina uttalade åsigter måste de ju vidhålla att förändring är ötverflödig. Hr Törnfeidts motion synes likaså temligen påtagligt vara framkallad af talmännens nyligen gjorda propositionsvägran och detta förlänar den ett för ögonblicket odiöst utseende. I statsutskottet lära nu förslagen om grundskatternas afskrifning? eller aflösning hafva genomgått den förberedande behandlingen. På afdelningen inom utskottet skall man med 4 röster mot 2 hafva bestämt sig för att föreslå en skrifvelse till K. M:t med begäran om en utredning af ämnet samt en derpå grundad framställning till kommande riksdag om successivt afskrifvande af grundskatterna i sin helbet eller till en del, eller alternativt om deras aflösning. Svårigheten att uppställa skrifvelsen så att den tillfredsställer alla pirtier är icke ringa, och det är icke mindre svårt att förutsäga om första försöket af utskottet skall lyckas, hur sväfvande man än bemödar sig om att hålla ordalagen. Ifrån statsutskottet inkommer också oförtöfvådt till riksdagen yttrande om planen att på Helgeandsholmen uppbygga ett nytt riksdagshus. I ett sammanträde mellan delegerade från bankooch statsutskotten säges man hafva temligen enhälligt omfattat den åsigt att det vore önskvärdt att på nämnde holme få uppfördt ett så rymligt hus, som kanske rättare torde motsvara benämningen palats, att ej mindre riksdagen der kunde få en lokal för sig utan äfven för sina två institutioner: riksbanken och riksgäldskontoret. Utskottets förslag lärer nu komma ått gå ut på att föreslå riksdagen det planoch kostnadsförslag måtte uppgöras dels för hofstallets förflyttning från Helgeandsholmen till annan lämplig plats och dels för uppförande af ett riksdagshus derstädes, samt att man skulle från Stockholms stadsfullmäktige begära upplysniog om och i hvad mån Stockholms stad ville bidraga till Helgeandsholmens planerande och förskönande. Styrelsen öfver statens jernvägstrafik har utaf de föreslagna tvenne af kapt. Virgin undersökta sträckningarne för jernvägsförbindelse mellan Karlsborg och vestra stambanan förordat linien SköfdeKarlsborg såsom den för jernvägstrafiken fördelaktigaste. Planen för Palu-Ludvikabanan är nu af K. M:t fasställd. Ätskilliga socknar på Öland hade beslutat att under vissa vilkor taga aktier i en jernväg från Kalmar till någon anknytningspunkt på Wexiö-Karlskronabanan. Besvär antördes ötver beslutet. mon Kos Bihde i Kalmar-n sfaststallde kommunalstämmans beslut emedan jernvägsföretaget åsyttade att sammanbinda Kalmar, för de flesta kommuner på Öland den vigtigaste afrättningsorten och den allmänt begagnade föreningspunkten med fasta landet, med rikets jernvägsnät, samt denna jernvägsförbindelse vore en af tidstörhållanden högligen påkallad förbättring af kommunikationsväsendet i länets södra del och således skulle gagna ätven kommuner på Öland, hvadan den vore att anse som en hushållsangelägenhet, tillbörande kommunalstämma att upptaga. På anförda klagomål har K. M:t nu förklarat att då socknarne voro belägna å Öland kunde anläggningen å fasta landet af jernväg från Kalmar till Wexiö-Karlskronabanan ej för nämnde kommuner ega sådan vigt, att irägan om medverkande till densamma kunde räknas till sådana kommunens gemensamma hushållsangelägenheter, hvaröfver det tillkommer sockuens kommunalstämma att besluta, att kommunalstämman således öfverskridit sin befogenhet och att K. M:t upphäfde det öfverklagade beslutet. Sv. slöjdföreningens styrelse lärer hos K. M:t anhållit att tvenne ombud måtte utses att vid utställningen i Moskwa egna uppmärksamhet åt Sveriges ntressen.