Frän Utlandet. Schweiz befinner sig, som bekant, f. n. i fullt arbete med att skaffa sig en centralisationsförfattning. Till ÅTimes skrifver en korresp. ifrån Genåve rörande denna sak: Schweiz befinner sig för ögonblicket i en revolution, om än lyckligtvis i en fredlig sådan. Det är i färd med att revidera sin författning och diskontera en reform, som ej allenast skall förändra hela dess byggnad, utan till en del äfven dess sociala o:ganisation. Det företager neml. ett djerft experiment, som kan sätta dess existens som nation på spel, i det att det tänker öfvergå från ett förbund af stater till en förbundsstat, och det är för öfrigt lika ifrigt efter centralisation som andra länder efter decentralisation. Det finnes också verkligen hos alla nationer en stark Just att behandla sin författning som en Penelopeväfnad, hvilken väfves samman om dagen och rifves upp om natten. Italien och Tyskland, som i årbundraden suckat under splittringens svårigheter, arbeta nu af all makt på att återupprätta sin enhet, under det Frankrike, som förr under vexlande regeringsformer utvecklade sig till den starkaste koncentrering, nu har blicken öppen för de af detta system härflytande olägenheter och söker att återfå makten drifven från centrum ut till periferien. Schweiz var för ej många år sedan ett så löst sammanhängande förbund, att det var nära att falla isär af sig sjelft, medan det icke hotades af någon yttre fara. Sonderbund — kriget öppnade emellertid schweizarnes ögon för den fara, hvari de sväfvade, och år 1848 antogo de nästan enstämmigt en författning, som, utan att beröfva kantonerna deras lokala suveränitet, utrustade centralregeringen i